Spräckning
 

Rapport från Stig Nilsson , byggmästare

"Kungsladan" i Rankhyttan, Dalarna - spräckning av takved

 

INNEHÅLL

  • Inledande iakttagelser
  •  
  • Sammanfattning av erfarenheter
  •  
  • Beskrivning av ståndorter
  •  
  • Ytterligare bilder från spräckning av virke:
  •  
  • Dokumentation träd för träd
  •  
     

    Inledande iakttagelser

    Val av hyggestrakt
    Att finna en lämplig lokal för att ta ut virke till ett så speciellt objekt som takved till "Kungsladan" har sina problem.
        Eftersom det inte är fråga om endast något enstaka träd faller många skogägare bort i valet av hyggestrakt. Sedan handlar det om att få ta träd med en viss dimension, i detta fall rätt grova träd. Det innebär att ett urval måste ske, kanske över ett rätt stort område, och huggningen blir en s.k. "plockhuggning". Inte många skogägare är beredda att ställa upp på dylika premisser, såvida inte området inom kort skall slutavverkas.
       Ett annat krav på avverkningstrakten är att den bör ligga nära bilväg för att undvika alltför långa och kostsamma transporter i skogen.
       Inför denna uppgift fann vi ett område med rätt gammal fura och med god tillgänglighet på kronoparken vid Gravasund, Hammerdals socken.Vid förfrågan ställde sig Domänverket, genom Björn Roslund, positiv till huggning av virke till takveden.

    Stämpling
    Ett alternativt avverkningsområde hade kanske kunnat ordnas på kyrkans mark i Svegs pastorat, men eftersom vårvinterns dåliga snötillgång och ihållande blid-väder krävde snabba beslut och omedelbar handling, fanns inte tid till prov-spräckning på alternativa områden. Framforslingen av virket kom ändå till viss del att ske på barmark, men förlöpte utan större missöden.
        En första besiktning av trakten gjordes den 19:e mars av undertecknad, Björn  Olofsson, Länsmuseet (JLM) och Melker Risberg, Hammerdal, legendarisk skidlöpare och nu  Domänverkets representant i detta ärende.
       Vi fann att det inte borde vara svårt att finna furor i de dimensioner som var aktuella, (det skulle senare visa sig att det svåra bestod i att de flesta träden var för stora) och det beslöts att virkesfångsten skulle ske på kronoparken.
       Stämpling utfördes den 24:e och 25:e mars, och den 26:e mars gjorde Björn Olofsson och undertecknad ett "studiebesök" vid en 1500-tals tröskloge i Söderhögen.

    Studiebesök
    Logens undertak (tro) bestod av 1/2- och 1/4-klovor spräckta ur rätt klena dimensioner. Spräckningen hade ej gått bra, den vridna veden var huggen tvärs för på i stort sett varje halvmeter. Eftermiddagen ägnades åt studier av gamla fotografier på hus med vedtak, och åt en noggrann granskning av bilderna på "Kungsladan".
       Det är inte lätt att se hur klovorna

    .

    Bilder från avverkningen. Först mäts trädens diameter på ca: 6 m. höjd. Sedan de fällts bedöms hur stort avkap som skall göras vid roten för att ta bort rotben, lyror eller andra defekter, samt även för att undvika den oroligaste delen av veden.
    Foto Stig Nilsson
    .
    egentligen ser ut, och arkitekterna
    Kristina Linscott/ Anna Blomberg hade ägnat mycken tid åt att ta fram antals-förhållande, storlek m.m. på klovorna.
       Eftersom jag tidigare ägnat en del tid åt att fundera, testa lite olika klovstorlekar, som presenterats för Björn Olofsson och Göran Andersson, räkna fram virkesmängder m.m., haft kon-takter med Blomberg/Linscott, samarbetat med Björn Olofsson med studier av


    Framforslingen av stockarna fick ske med snöskoter, trots i det närmaste total avsaknad av snö. Besvärligt, men det gick.
    Foto Stig N.
    klovor, bildmaterial
    osv., så ansåg vi att ingen tid var att förlora, varför vi började med avverkningen av de utstämplade träden.

    Rak ytved - vriden innerved
    Efterhand som avverkningen fortgick kördes stockarna fram till en plan som används som grusupplag, och som vi av Domänverket fått lov att använda som upplag och upparbetningsplas. Spräckningen kunde inte påbörjas förrän ca: en
    månad efter av-verkningen p.g.a. andra påbörjade arbeten, och var när detta skrevs långt ifrån avslutad. Ca: 15 stockar har spräckts, och vi kan konstatera att, i vart fall på ståndort I, träden inte är lämpliga för spräckning. Stockarna är vridna, och även om ytveden är rak är veden vriden när man kommer en eller ett par
    Torsten och Erik "förhugger" ett halvklov. En linje märks ut på stocken med färgsnöre där man anser att den skall spräckas. (Efter märgen). Med en specialkonstruerad bila och en borrslägga huggs därefter en sprickanvisning 1,5-2 cm djup. Om stocken ej är alltför omöjlig kan man med en del justeringar få spräckningen att följa anvisningen.
    Foto Stig N.
    cm. in i stocken.
    Med stor möda klyvs stockarna till 1/4 och 1/8-dels klovor.

    Specialverktyg
    Vi har konstruerat en del specialverktyg för att kunna skära av de fibrer som går som en spiral inne i stockarna. De flesta klovorna torde dock vara fullt tillfreds-ställande, så vida de inte kröker sej vid torkningen. En del klovor visar långa svaga böjar, och det är osäkert om dessa är godtagbara.

    Bilar slås in, och allt eftersom stocken spricker justeras klyvsprickan in mot förhuggningen med bila eller yxa.
    Foto Stig N
    .



    När veden är vriden eller hopbunden måste fibrerna skäras av kontinuerligt, så att sprickan ej drar iväg okon-trollerat. Vi tillverkade en del specialverktyg för ändamålet.
    Foto Stig N
    .
     

    Foto Stig N.

    Här syns tydligt att veden gått snett över klyv-riktningen, och varit hop-trasslad. Ved-fibrerna måste hela tiden skäras av. I rottändan har det blivit en "skål" på den ena halvan, och en rygg på den andra.
     

    Foto Stig N.
       

     Så långt denna rapport, som jag hoppas kan ge lite inblick i den svåra och  bortglömda konsten att välja ut och spräcka virke.

     Vi har en del att lära.
     Stig Nilsson
     
    Upp

    Sammanfattning av erfarenheter  
    Spräckning

    Jag vill här delge intresserade mina funderingar kring spräckning av helstock till klovor av olika storlek, och de erfarenheter jag och mina medarbetare fått från arbetet med spräckning av takved till "Kungsladan" i Rankhyttan. Jag vet inte om man kan säga att detta arbete fört frågan om val av virke till spräckning framåt, men en del erfarenhet om vad som inte är relevant i sammanhanget har vi fått. Det krävs dock mycket mer av arbete och försök innan vi kan säga oss kunna välja virke till spräckning.

    Några förutsättningar
    Olika omständigheter, bl.a. tidsbrist, (beslut om spräckning av takveden tog tid, lite tvekan om hur spräckningen skulle utföras m.m.) gjorde att vi inte hade möjlighet att undersöka flera områden beträffande virkets klyvbarhet. Dessutom höll vinterföret på att ta slut.
       En rad olika förutsättningar bestämmer dessutom möjligheterna att ta virke för dylika ändamål. Markägarens/ägarnas inställning till byggnadsvård i stort kan ha betydelse, liksom tillmötesgåendet i just det speciella att få gå in i ett bestånd och plocka ut de träd som har rätt dimensioner och egenskaper. Belägenhet och terräng för att någorlunda lätt kunna forsla fram virket, och avstånd till bilväg är andra, i synnerhet för kostnadsbilden, viktiga delar.
       I detta speciella fall var valmöjligheterna begränsade och tiden knapp. Möjlighet fanns att få ta det virke vi behövde på kronoparken vid Gravasund, Hammerdal, tillräckliga dimensioner fanns där, liksom närhet till bilväg. Björn Roslund på Assi-Domän visade stort tillmötesgående.
       Den situation vi befann oss i gjorde att ett snabbt beslut togs, i samråd med JLM:s byggnadsvårdsavdelning, att ta virke till "Kungsladans" takved på kronoparken vid Gravasund. Tidigare på våren hade där avverkats virke till takved för en tröskloge i Ede, Hammerdal. Stockarna till denna takved var dock av betydligt vekare dimension, eftersom dessa endast skulle delas i halvklov. Tanken var att spräckningen till halvklov för trösklogen i Ede skulle ge en fingervisning om kostnaden för takveden till "Kungsladan". Så blev emellertid inte fallet, enär spräckningen av takveden till Ede ej var avslutad innan avverkningen av virket till "Kungsladan" måste utföras.

    Spräckning av frusen ved
    Jämförelse mellan de två objekten hade i vart fall haltat betänkligt. Det betydligt vekare virket till Ede, som skulle spräckas till halvklov, spräcktes på frusen ved, vilket tydligen i detta fall var en fördel. Jämförelse med ofrusen ved gjordes.
       För "Kungsladan" gällde att större delen skulle vara 1/8-delsklov (vilket visade sig svårt att utföra), och en mindre del 1/4-klov. Detta, sammantaget med de betydligt grövre dimensionerna, gjorde att en jämförelse med spräckningen av takveden till Ede varit tämligen värdelös.
       I efterhand kan vi konstatera att virket i området inte lämpar sig för spräckning. Träden är oftast starkt vridna och har mycket hopbunden ved. Detta gör att man för att kunna spräcka träden rakt, hela tiden måste skära av vedens fibrer som går snett över spräckningsriktningen. Det är mycket tidsödande, och resultatet blir ej heller bra.

    Parallella sprickor
    Utöver att stockarna spräcktes snett mot den önskade klyvningslinjen, uppstod på många stockar stora sprickor parallellt med klyvningslinjen. Försök gjordes att flytta klyvnings-linjen till de spontant uppkomna sprickorna. Detta resulterade endast i att en ny spontan spricka uppstod några tum från och parallellt med den nya klyvningslinjen. Vad detta beror på vet vi inte. Många av stockarna var ytterst svåra att dela till halvklov, men samma stock kunde vara relativt
     
    Stora parallella sprickor uppstod på många stockar, i synnerhet på de som genomgående var vridna till vänster. Om spräckningen flyttades till den spontana sprickan, uppstod en ny spricka ca: 2" - 3" längre åt samma sida som den första.
    Foto Stig N
    .
    lätt att dela till 1/4-klov. Delning till
    1/8-klov var allmänt svårt; det blir för tunn spets på klovorna, och då styrs ej spräckningen in till märgen. Det blir helt enkelt "för lite ved" som styr klyv-sprickan. För att få fina 1/8-klov fodras mycket rakvuxen ved.

    Kvistars vridning

    Nu stod vi inför uppgiften att tillverka 1/4- och 1/8-klov av det virke vi hade att tillgå, och vi kunde trots allt göra en del erfarenheter.
       Vad vi lärt oss är, att en del av teorierna om hur man kan välja virke för spräckning genom att studera vissa detaljer på och omkring trädet, inte stämmer.
       Ex. vis har framförts att torr-kvistarnas sprickor visar stammens vridning. Detta stämmer egentligen inte alls.
       De flesta furuträd har en höger/vänstervridning, där "ungdoms-veden" i de flesta fall är mer eller mindre vriden till vänster, och den yttre veden är rak eller vriden till höger. Jag föredrar att kalla "ungdomsveden" för "innerved", eftersom dennas vridning i många fall går ända ut till, eller nästan ut till barken även på 200-åriga furor. Alla varianter på vridning finns, från raka eller nästan raka tvärs igenom, till höger eller vänstervridna rakt igenom, och alla varianter däremellan. Dock har vi ej stött på någon med höger-vriden innerved och vänstervriden ytved. Möjligt är också att det på de helt igenom högervridna träden funnits en mycket liten vänstervriden del, men i så fall så liten att vi ej observerat den. Om torrkvistsprickan skulle indikera stammens vridning, så borde sprickan i så fall endast visa stammens vridning i det skede då kvisten ansattes. Om kvisten dör innan ytvedens vridning påbörjas, kan sprickan omöjligt visa ytvedens vridning. Dock stämmer ej torrkvistsprickans vridning alltid överens med vedens vridning under kvistens tillväxttid.

    Markvegetation
    Vidare har vissa markvegetations-typer på trädets växtplats ansetts ha betydelse för hur rakvuxet trädet är. Vi har i den här studien inte kunnat påvisa någon skillnad beträffande vridning av veden i träd som växt på platser med olika markvegetation. Alla möjliga vridningskombinationer förekommer på de olika växtplatser vi tagit virke ifrån.
       Barkens utseende har också till-skrivits betydelse, slät fin bark med lösa flagor, "flingor" skall kunna in-dikera rakvuxet virke, men vi har inte kunna finna något sådant samband.
       Runda stammar är naturligtvis att föredra, men de är ingen garanti för att märgen ligger i centrum av stocken, vilket är av betydelse för att få jämna klov. Ovala stammar kan tyda på "tjurved", men märgen kan trots detta ligga rätt bra i centrum.

    Från far till son
    Personligen är jag av den uppfatt-ningen att man i äldre tid, när spräck-ning av träd till klov, plank och brädor var allmänt förekommande, visste var man kunde finna lämpligt virke.Från far till son gick kunskapen om att i vissa skogsområden fanns rakvuxna träd, lämpliga att spräcka. Möjligt är också att man ibland hittade bra stockar bland virke som skulle an-

    En del stockar går dåligt ...
    Foto Stig N
    . ... andra går sämre
    Foto Stig N
    .
    Foto Stig N.


    Men någon gick riktigt bra.
    Foto Stig N
    .
    vändas till annat, och då sor terades
    de fina stockarna ut för att ex. vis spräckas till brädor.
       Jag kan tänka mej att rakvuxna träd fanns (finns) i en tät, av gallringshuggning opåverkad skog, gärna på flack mark eller i en norrsluttning, där ljuset i stort sett kommer uppifrån. Eftersom alla träd strävar efter att få så mycket ljus som möjligt, är det naturligt att träden på effektivast möjliga sätt försöker nå detta ljus, och då bör trädet växa rakt upp eftersom det är därifrån ljuset kommer.
       I en tät skog får man inget extra ljus från sidorna, som kan bidra till en ojämn grenutveckling och "solvindhet". Vinden är också minimal i en tät skog, vilket gör att "tjurved" inte bildas för att motverka vindlasten.

    Inventering
    I dag är sådana, av avverkning opåverkade, skogar en sällsynthet, och vi har naturligtvis inte heller någon garanti för att skogen i alla sådana områden är rakvuxen. Möjligheten till detta borde dock vara större än i genomgallrade skogar, där träden oftast utvecklar stora grenar och stammens tillväxt ökar mot de öppningar som uppstår vid avverkning.
       Men var hittar vi sådana skogar?
    En inventering av tänkbara områden borde komma till stånd, och kontakter med markägare som kan tänkas ställa upp på de speciella villkor som krävs skulle också vara önskvärt.
       Virkesfångst för att restaurera gamla värdefulla byggnader är ett problem, och det kommer att bli ännu svårare i framtiden att hitta lämpligt virke om vi inte redan nu ser om vårt hus. Detta är en sak som helst skulle ske på nationell nivå, med länsstyrelserna som lokala huvudmän. Som alltid handlar det naturligtvis om pengar, men det får inte vara ett hinder för att åtminstone försöka skapa någon form av "virkesbank".
       Vården av den kulturskatt som våra gamla byggnader utgör, får inte förfuskas på grund av att vi inte förmår spara virke lämpligt för dess underhåll.

    Funderade gjorde
    Stig Nilsson
     
    Upp

    Beskrivning av ståndorter
    Spräckning

    Ståndort I - träd nr 1-24
    Låg, flack kulle. Stenbunden, blockrik morän. Frisk lingonristyp med husmossa/kammossa.
       Gles, tidigare avverkad skog, fura med inslag av gran. Tidigare gallrings-huggning utförd dels för 100-110 år sedan, dels för ca: 40 år sedan, vilket kan avläsas i merparten av de nu fällda trädens tillväxt.
       Vid den första gallringen togs per träd endast en till två stockar, sågtimmer eller bjälkar, varför topparna ligger kvar som oftast övervuxna lågor med grova grenstumpar. Höga grova stubbar. Den andra gallringen verkar ha inriktats på mindre träd, och de större furorna sparades.
       De flesta furorna är grova, 34-40 cm i brösthöjd, även grövre, men inte speciellt långa; ca 19-24 m.
       Gallringshuggningarna, och därmed utglesningen av beståndet, har medfört att tillväxten på de kvarlämnade träden ofta skett asymetriskt, ut mot den sida som fått mera ljus efter gallringen, och därmed ligger märgen inte i centrum av stocken. Trots detta är träden inte speciellt ovala, även om få stammar är riktigt runda. Många träd har rotböj 1 - 3 m.

    Ståndort II - träd nr 25-30
    Kulle/ås i N.-S. riktning, ca: 5-6 m. hög, 100 m. bred och 150 m. lång, en utlöpare av en mera markant ås lite längre mot öster och sydost.
       Morän med enstaka block, frisk lingonristyp, mot söder lingon-/blåbärs-
    ris.
       Blandskog fura/gran. Mindre granar/ furor blandade med stora äldre furor. Brandlyra på de flesta större furorna, brandår 1843. Mot södra delen av kullen övervägande stora granar med inslag av fura. Myrmark mot söder och väster.
       De större furornas ålder pendlar runt 215 år. Gallringshuggning har utförts troligen strax före sekelskiftet, och sedan för ca: 40 år sedan.
       Furorna är grova, i allmänhet 34-40 cm. i brösthöjd, även grövre. Längder ca: 23-26 m.
       På kullens nordvästsluttning är  dimen-sionerna mindre och skogen yngre, med
     
    Brandlyra på de flesta träden som står på ståndort II och III. En del tallar är riktigt stora och mäktiga.
    Foto Stig N
    .
     toppar som tyder på tillväxt.
       På de flesta fällda träden ligger märgen förskjuten i förhållande till centrum av  stammen, och något träd var påfallande ovalt där första stocken kapades.

    Ståndort III - träd nr 31-48
    Långsträckt ås i SO/NV riktning, samt västra sluttningen av nämnda ås. Planare mark nedom åsen mot väster. Föregående ståndort en fortsättning av denna större ås, som ingår i ett åssystem med vatten (Ammerälven) på ömse sidor.
       Morän i norra delen, morän/grus längre mot söder. Grustag i anslutning till åsens södra del.
       Frisk lingonristyp, blandskog gran/fur. I den norra delen på den planare marken nedom åsen övervägande gran. Uppe på åsen markant inslag av fur, som ökar mot åsens södra del, där fura dominerar.
       Furornas storlek varierar, från klena och tämligen unga, ca: 100-120 år, till större och nära dubbelt så gamla. Detta på den norra delen av åsen.
       Längre mot söder är furorna större/grövre och av jämnare ålder, utom på ett litet område mitt uppe på åsen, där det finns ett yngre bestånd, ca 120-130 år gamla. I sydligaste delen av åsen är de flesta furorna grova, 36- 44 cm. i bröst-höjd, men det finns även de som är avsevärt mycket större. De flesta furorna i denna del av åsen har korta glesa kronor, och verkar ha avstannat betydligt i tillväxt. Åldern på de furor vi hugger ligger mellan 190 och 215 år, om de största träden är ännu äldre vet vi inte. Trädens längd ca: 21- 24 m. De flesta större furorna har brandlyra från skogsbrand 1843. De flesta träden uppvisar en något oval stamform, men märgen är i allmänhet mera förskjuten från centrum av stammen än vad den ovala stamformen antyder. Tidigare gallringshuggningar kan vara en bidragande orsak till att stammarna har blivit mer eller mindre ovala.
       En gallringshugg-ning från uppskatt-ningsvis tiden strax före sekelskiftet visar att det på åsen växte mycket grov skog. Stubbar och avkap med diameter på 80-90 cm. finns kvar.
       En andra gall-ringshuggning genomfördes för omkring 40 år sedan, vilket gör att hela trakten tydligen är genom-huggen i två omgångar. Tid-punkterna för de tidigare avverk-ningarna är upp-skattade efter förändringar i tillväxten hos de flesta av de träd vi huggit.
       Den skogsbrand som gick över om-rådet 1843 har helt klart påverkat
      Foto Stig N.

    Mossbelupen stubbe och en kvarlämnad stock. Var den månne rötskadad, eller var det något annat fel? Kärnveden, fortfarande frisk, är 90 cm i diameter.
    Foto Stig N.
     furorna ordentligt.
     De var då endast 2"-4" grova, och de skadades allvarligt.
       Branden har tydligen gått för sydlig/sydostlig vind, och varit kraftigast på åsen och den västra sluttningen av åsen. När den nått fram till den skogbeväxta myrhals som avgränsar ståndort I från detta område, har den troligen slocknat, eftersom furorna på ståndort I grodde omkring 1830-1835. Dock finns ett mindre område med yngre skog mellan dessa båda områden, men det beror troligen på andra orsaker.
       De flesta furorna på åsen har mer eller mindre stora böjar, i synnerhet någon eller några meter från marken och uppåt, och har även stora övervallningar över brandskadorna.
       Det är möjligt att brandskadorna gjort att huvuddelen av tillväxten skett på motstående sida, och att det till viss del förklarar att en oval stamform uppstått, i vart fall i rotstockens nedre del. Möjligen kan det även vara en bidragande orsak till att de flesta furorna är böjda, men det är svårare att finna en förklaring på att märgen i allmänhet är förskjuten i förhållande till stammens centrum, även om den är förhållandevis rund.

    Ståndort IV - träd 49-50
    Mindre ås av grov morän. Vegetation av frisk ristyp, lavar och mossor. Tidigare gallrad skog, en del av åsen numera fröställning . Blandskog fura/gran med rätt grov fura, trädlängd ca: 24 m.
       Det faktum att märgen i många stockar ej ligger i centrum av stocken gör att det uppstår problem vid spräckningen.
       Eftersom spräckningen följer märgen, blir klovorna olika stora beroende på var i stocken de tas ut.
       Att veta var märgen ligger i förhållande till trädets centrum är näst intill omöjligt innan trädet fällts till marken, så vida det inte är markant ovalt.
       Slutsatsen av denna erfarenhet är att slutna bestånd bör vara bättre för virkesfångst, eftersom tillväxten då rimligen är jämnare runtom stammen.


    Resliga furor på åsen som utgör stånd-ort III. Fotot taget från den plan som vi använder till virkesupplag och uppar-betningsplats.
    Foto Stig N
    .
     
    Upp

    Ytterligare bilder från spräckning av virke:

     
    Efter några dagar i vårsolen har det blivit en hel del sprickor i stockändan. (Stock nr. 15.)
    Foto Stig N
    .
     
     
    Broder ERik Nilsson i färd med att spräcka en stock i halvklov. Veden är mycket hopflätad och fibrerna som går snett över snittet måste skäras av med ett tunt, för ändamålet speciltillverkat verktyg.
    Foto Stig N
    .
     
     
    Stocken spräckt i två halvor. Obs. hur vi varit tvugna att hela tiden skära av fibrer som går snett över ytan för att få snittet någorlunda rakt.
    Foto Stig N
    .
     
     
    En synnerligen svårspräckt stock. Här syns tydligt hur hoptrasslad veden är. Fibrerna måste skäras hela tiden under klyvningen, annars går snittet i spiral.
    Foto Stig N
    .
    Sedan stocken spräckts i halvklov delas dessa i två till kvartsklov...
    Foto Stig N
    .


     
     
    ... som sedan delas i två till åttondelsklovor. Hela tiden måste man skära av fibrerna som går runt i spiral.
    Foto Stig N
    .
     

    Erik Nilsson och Torsten Olofsson i färd med att dela 1/4 till 1/8-delar. I arbets-laget ingår också min son Göran, ej med på bild.
    Foto Stig N.
     
    Upp
       
    Dokumentation träd för träd  
    Spräckning

    nr: 1

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Flack kulle, stenbunden morän. Fura med inslag av gran. Gles, tidigare avverkad skog.

    ÅLDER ca: 165 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/34 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/31 ROTKAP ca: 140 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden, liten barrmassa-tvär topp.

    BARK: Grov från roten. Från ca: 2 -3 m. finare. Grå/gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något utställda rotben, rotböj, Torrkvistspricka något vriden till höger.

    KLYVBARHET: Något h-vriden, spräckningen går rakt efter förhuggningen. Stocken mycket hårdspräckt, fibrerna binder hårt samman. Toppbrott och en del kvistar svåra att göra med. Utbyte 4 st 1/8 + 2 st 1/4.

    Nr 2

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

    ÅLDER ca: 161 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 23/35 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP ca: 100 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden, rätt gles utväxt delad topp.

    BARK: Grov grå ca: 1,5 m., sedan finare, men grå med lite flingor.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotben. Ser ut att vara lite vriden vid roten. Torrkvistspricka ngt. vriden. till höger.

    KLYVBARHET: Mycket svårspräckt. Högervriden rakt igenom. Ytved mycket vriden, ca: 211 på 0,5 m. Utbyte 4 st 1/4.

    Nr 3

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, fast i en svag, sänka.

    ÅLDER ca: 159 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 30/40 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/35 ROTKAP ca: 60 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden, gles, liten barrmassa, rund topp. Torrkvist börjar ca: 4 m. upp.

    BARK: Slät bark, grå/gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag, böj. Torrkvist, spricka rak.

    KLYVBARHET: Mycket svårklyvd. Ytved mycket högervriden. Kvistig. Rötskada inne vid märgen i toppändan. Hopbunden ved. Utbyte 8 st 1/8.

    Nr 4

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Flack kulle, stenbunden morän., Fura med inslag av gran. Gles, tidigare avverkad skog.

    ÅLDER ca: 164 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 24/32 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 23/29 ROTKAP ca: 90 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden, liten barrmassa, rund topp.

    BARK: Grov från roten ca: 2-3 m. sedan finare. Grå/gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Liten rotböj. Torrkvistspricka rak.

    KLYVBARHET: Ytved rak, innerved vänstervriden. Spräckningen följde förhuggningen på ena sidan, den andra sidan sprack till h. Svårspräckt. Utbyte 4 st 1/4

    Nr 5

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

    ÅLDER ca: 159 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT. 23/38 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 29,5/35 ROTKAP ca: 50 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden, gles rundad. topp, små torrkvistar från ca: 2 m.

    BARK: Grov -rätt grov, grå.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka ngt. högervriden

    KLYVBARHET: Veden h-v-vriden (innerveden v-vriden),ca: 50/50. Ganska lättspräckt och gick ganska rakt trots orolig ved pigga. mycket kvist, bulor för kvistarna. Parallellsprickor ca: 1/3 från roten. Utbyte 8 st 1/8.

    Nr 6

    VÄXTPLATSBESKRIVNING; Se ovan, men i svag södersluttning.

    ÅLDER ca: 156 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 23/34 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 29,5/36. ROTKAP ca: 60 cm.

    KRONA:1/4 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa, torrkvist från ca: 4 m. Grova grenar i kronan.

    BARK: Ej speciellt grov, från 3,5-4 m. fin. Grå nertill, rödbrun från ca: 4 m.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak.

    KLYVBARHET: Högervriden rakt igenom, ytveden starkt hvriden, ca: 1/3 -1/4 varv per meter., Mycket svårkluven. Flera toppbrott. Spräckningen följde ej förhuggningen en enda cm. 7 st 1/8, ganska dåliga. 1 st 1/8 kass.

    Nr 7

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående. På sydöstra sluttningen av den lilla kullen.

    ÅLDER ca: 163 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/34 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/31 ROTKAP ca: 40 cm.

    KRONA: Kort ca: 1/6 av trädhöjden. Liten barrmassa, tvär utväxt topp.

    BARK: Grov från roten, fin från c: a 2, 5 m. Grå.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Märgen mycket förskjuten i förhållande till centrum, trots att stocken ej är speciellt oval. Torrkvistspricka vriden till vänster.

    KLYVBARHET: Yta rätt rak men tunn (c: a 1 cm.) Innerved starkt v- vriden. Ungdomsved lossnade från ena halvan. Mycket svårspräckt. 4 st 1/4 varav 2 st stora. En avtäljd ca: 2" på bredden.

    Nr 8

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

    ÅLDER ca: 164 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT. 24/33 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/30 ROTKAP ca: 250 cm.

    KRONA: 1/3 av trädhöjden. Gles men rätt god barrmassa. Rund topp.

    BARK: Grov, grå.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag böj från rot. Torrkvistspricka rak.

    KLYVBARHET: Ytved rak till ca: 2 cm. djup, sedan vänster vriden. Märgen fruktansvärt krokig, många kvistar och toppbrott. Ungdomsved släpper. Nästan omöjlig att klyva. Märgen ligger ej i centrum. 4 st 1/4 varav 2 st mycket stora.(Märgen förskjuten).

    Nr 9

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men uppe på den lilla flacka kullen.

    ÅLDER ca: 160 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 27/33 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/32 ROTKAP ca: 50 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Liten krona, liten barrmassa, spretig topp.

    BARK: Grå c: a 1,5 m. Fin flingtyp från ca: 2 m. och övergående från grå till grå/brun- brunröd.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak.

    KLYVBARHET: Något högervriden. Hårdklyvd, hopbunden ved. Gick ganska, rakt med förhuggning. Utbyte 8 st 1/8.

    Nr 10

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Flack kulle, stenbunden morän. Fura med inslag av gran. Gles tidigare avverkad skog.

    ÅLDER ca: 165 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/32,5 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/30 ROTKAP ca: 80 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Liten barrmassa, gles, utväxt.

    BARK: Grov ca: 2 m., sedan slätare men ändå rätt grov. Grå.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Lutar, men är rak. Markerade rotben. Torrkvistspricka rak.

    KLYVBARHET: Ytved rak/något högervriden, innerved mycket starkt vänstervriden och med stor tvärsnittsandel. Hopbunden ved, svårkluven. 7 st 1/8, ganska dåliga, 1 st kass.

    Nr 11

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

    ÅLDER ca: 159 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT, 29/37 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/34 ROTKAP ca: 100 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden, liten barrmassa. Torrkvistar efter halva stammen.

    BARK: Grov, grå.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotgrov, rotböj. Torrkvistspricka något vriden till vänster.

    KLYVBARHET: Ytved rak men tunn, ca: 1". Innerved vriden till vänster. Nästan omöjligt att spräcka första snittet. Många kvistar i toppändan. Spräckningen, följde förhuggningen ganska bra. Utbyte 6 st 1/8 halvdåliga 2 st 1/8 kass.

    Nr 12

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Östra sluttningen av ovan nämnda lilla flacka kulle.

    ÅLDER ca: 168 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 24/34 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/ 30 ROTKAP ca: 100 cm.

    KRONA: 1/6 av trädhöjden. Gles utväxt krona med långa grenar mot söder. Liten barrmassa.

    BARK: Grov ca: 1 m. sedan slät. Grå till gråbrun. Lite flingbark från ca 4 m.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotben, svag rotböj. Torrkvistspricka rak eller något vriden till höger.

    KLYVBARHET: Rakkluven, men hopbunden ved. Hårdklyvd. Ena halvan vriden till vänster vid 1/4-klyvningen. Utbyte 4 st 1/8 + 2 st 1/4, ganska dåligt resultat.

    Nr 13

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående, men i den östra sluttningen av den lilla kullen.

    ÅLDER ca: 168 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/36 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP ca: 120 cm

    KRONA: Kort, gles, tvär topp. Liten barrmassa.

    BARK: Slät, grå/gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotgrov. Från 5 m. höjd böj undan förhärskande vind. Torrkvist vriden till höger.

    KLYVBARHET: Tunn yta, lite vriden till höger. Resten starkt vänstervriden. Hopbunden ved och synnerligen svårkluven. Bula på ena halvan, skål på den andra efter första snittet. Utbyte 4 st 1/8 + 2 st 1/4.

    Nr 14

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

    ÅLDER ca: 166 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 26/33 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 2201-5/28 ROTKAP ca: 420 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden, toppig, liten barrmassa.

    BARK: Grov, men finare från ca: 3 m. Grå.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag S-böj. Långt rotkap. Torrkvistspricka stark vridning till höger.

    KLYVBARHET: Högervriden, svår att klyva. Utbyte 2 st 1/8 + 3 st 1/4. Justertäljda.

    Nr 15

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

    ÅLDER ca: 162 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 32/44 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/42 ROTKAP ca: 200 cm.

    KRONA: 1/3 av trädhöjden. Tvär, utvuxen, måttlig barrmassa.

    BARK: Grov, grå.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotgrov. Torrkvistspricka rak, ev. något vriden till vänster.

    KLYVBARHET: Tunn yta (ca: 1") högervriden. Innerved vänstervriden. Mycket kvist. Mycket svårkluven Utbyte 8 st 1/8.

    Nr 16

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Flack kulle, stenbunden morän. Fura med inslag av gran. Gles, tidigare avverkad skog.

    ÅLDER ca: 158 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 27/35 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/33 ROTKAP ca: 100 cm.

    KRONA: 1/3 av trädhöjden. Grova grenar, rund topp, måttlig barrmassa.

    BARK: Fin flingtyp med rätt stora flingor. Grå ca: 1 m., sedan övergående i grå/brun/röd.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något markerade rotben. Torrkvist något vriden till vänster, en kvist dock variden till höger.

    KLYVBARHET: Stocken vriden till vänster helt igenom. Nästan omöjlig att klyva. Som på alla vänstervridna stockar spricker veden parallellt med förhuggningen och drar mot vänster. Utbyte 7 st 1/8. 1 st 1/8 kass.

    Nr 17

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men på den västra sidan av den lilla flacka kullen, 40 m. från sjön.

    ÅLDER ca: 166 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 27/33 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/32 ROTKAP ca: 70 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, utväxt, tvär topp. Liten barrmassa.

    BARK: Grov, grå.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något markerade rotben. Kvistar svängda till vänster. Torrkvistspricka rak.

    KLYVBARHET: Yta rak till ca: 1,5 cm. djup. Stark vridning inuti. Synnerligen svårspräckt med hopbunden ved. Bula på ena halvan, skål på den andra efter första snittet. Något oval i rotdelen, märgen förskjuten. Utbyte 4 st 1/8 + 2 st 1/4.

    Nr 18

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men på den östra sidan av den flacka kullen.

    ÅLDER c a: 163 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 21/32 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP ca: 4,0 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden. Rätt grova grenar. Gles krona med liten barrmassa.

    BARK: Slät grå. Gråbrun efter ca: i m.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak.

    KLYVBARHET: Högervriden från ytan och 311 in, sedan vriden. Gick an att klyva till halvor, och även med möda till 1/4 klov. Nästan omöjlig att klyva till 1/8-delar.Paralellsprickor. Utbyte 6 st 1/8 + 1 st 1/4, dåliga.

    Nr 19

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående, men uppe på den flacka kullen.

    ÅLDER ca:165 år. VID ROT: 28/37 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/32 ROTKAP ca: 100 cm.

    KRONA:1/3 av trädhöjden, långa kvistar, måttlig barrmassa.

    BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan övergående till fin på ca: 3 m. höjd. Grå/gråbrun, lite flingbark från 3 m. höjd.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Markerade rotben. Torrkvistspricka rak eller något vriden till höger.

    KLYVBARHET: Ytved vriden till höger, innerved till vänster. Hopbunden ved, svårkluven. Utbyte 4 st 1/4.

    Nr 20

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

    ÅLDER ca:169 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 24/32 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP ca: 140 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden. Toppig, små kvistar, tät god barrmassa. Torrkvistar från halva trädhöjden.

    BARK: Grov och grå till ca: 2 m., sedan finare och grå/ brun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Markerade rotben, lyra från skada ca: 1 m. Torrkvistspricka något vriden till höger.

    KLYVBARHET: Ytveden något vriden till höger,, innerveden något vriden till vänster, ca: 50/50. Ganska lättspräckt, men orolig ved p.g.a. mycket kvist. Utbyte 4 st 1/4.

    Nr 21

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men på den sydöstra. sluttningen av den lilla kullen.

    ÅLDER ca: 164 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 22/32 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 29/32 ROTKAP ca: 40 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa, rätt god topp.

    BARK: Grov, men från ca: 2 m. finare och av flingbarktyp. Grå/gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Jämngrov stam, torrkvistsprickor något vridna till vänster.

    KLYVBARHET: Mycket svår. Högervriden ca: 2"-3" in, sedan vänstervriden. Parallellsprickor som öppnar mycket och ej går att styra tillbaka. Utbyte 8 st 1/8.

    Nr 22

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på den lilla flacka kullen, se tidigare beskrivning.

    ÅLDER ca: 155 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 28/37 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 29/35 ROTKAP ca: 60 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa, grova grenar mot söder.

    BARK: Grov grå bark, slät men fortfarande grå efter ca: 3 m.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka något vriden till höger.

    KLYVBARHET: Tunn ytved ca: 1 cm, ganska rak. Resten av veden vriden till vänster. Krokig. Oval. Mycket hårdkluven. Utbyte 7 st 1/8, en del rätt bra. 1 st 1/8 kass.

    Nr 23

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

    ÅLDER ca: 152 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 21/37 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/35 ROTKAP ca: 150 cm.

    KRONA: 1/3 av trädhöjden, fina kvistar.

    BARK: Fin bark, grå/gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Död, antagligen efter åsknedslag. men har troligen levt några år efter detta. Hartser har trängt fram genom skador i barken. Torrkvistspricka rak.

    KLYVBARHET: Ytved rak. Spricka från bark till märg rak. Ytveden rötskadad ca: 1,5 m. från roten. Kasseras.

    Nr 24

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

    ÅLDER ca: 154 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 19/34,5 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/33 ROTKAP ca: 40 cm.

    KRONA: 1/3 av trädhöjden. Tät, medelgod barrmassa, torrkvistar från halva trädhöjden.

    BARK: Grov ca: 1,5 m., därefter slät med lite flingor, grå.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak.

    KLYVBARHET: Ytved tak/något vriden till höger. Mycket oval, tjurved på ena sidan. Innerved något vriden till vänster, hård ved. Stor skillnad i storlek på halvkloven. Märg ej i centr. Mindre halvan rätt bra, större halvan (med tjurved) svår. Utbyte 8 st 1/8.

    Nr 25

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på rätt brant ås med övervägande fura, men med inslag av gran. Norra sluttningen.

    ÅLDER ca: 200 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/36 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/34 ROTKAP ca: 120 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden. Rund, rätt liten barrmassa.

    BARK: Fin bark, slät, grå/gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846). Kan vara vriden till vänster. (svaga ryggar på stammen, v-vridna.) Torrkvistspricka något vriden till höger. Liten rotböj.

    KLYVBARHET: Något oval, men märgen starkt förskjuten i rotändan. Tjurved i den större halvan. Vänstervriden rakt igenom. Följde ej förhuggning. Svår. Ena halvan kass. Utbyte 1 st 1/4 + 1 st 1/8.

    Nr 26

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

    ÅLDER ca: 202 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 24/34 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/ 31 ROTKAP ca: 80 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden. Grova grenar, måttlig barrmassa.

    BARK: Grov, grå bark, slätare efter ca: 3 m.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846). Torrkvist, spricka rak eller något vriden till höger.

    KLYVBARHET: Stocken högervriden rakt igenom. Mycket svårspräckt med stora sneda sprickor. Lite tjurved i ena kanten. Utbyte 4 st 1/4.

    Nr 27

    VÄXTPLATSBESKRIVNING. Se ovan.

    ÅLDER ca: 215 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 25/34 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/31 ROTKAP ca: 70 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, rund, måttlig barrmassa. Rätt grova grenar.

    BARK: Grov . grå ca: 1,5 m., sedan övergående till gråbrun/brunröd, röd av fiingtyp.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846),något rotgrov. Torrkvistspricka rak eller något vriden till höger.

    KLYVBARHET: Hela stocken vriden till vänster. Synnerligen svårspräckt, ena halvklovet helt söndertrasat. Parallellsprickor. Något oval, men märgen ligger med 1/3 av veden (10 cm.) på ena sidan, och 2/3 (21 cm.) på den andra. Tjurved på den större halvan. Utbyte 3 st 1/4.

    Nr 28

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående.

    ÅLDER ca: 215 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 27/36 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26,5/'32 ROTKAP ca: 300 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, rund topp, grova grenar,. liten barrmassa. Nästan ingen torrkvist.

    BARK: Slät, grå/brun-brun/röd-röd.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra ca: 1,5 m. (brandår 1846). Rotböj, markerade rotben. Torrkvistspricka rak eller något vriden till vänster. Stammen något böjd.

    KLYVBARHET: Ytveden mycket högervriden. Sedan höger till mer än 60%.Innerveden vänstervriden. Mycket svår, ena halvan kass. Utbyte 1 st 1/4 + 2 st 1/8.

    Nr 29

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående, men på den sydöstra sluttningen av åsen, med mera inslag av gran.

    ÅLDER ca: 212 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 21/34 cm.

    STOCKENS 0 TOPP/ROT: 26,5/32 ROTKAP ca: 300 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, tvär topp, liten barrmassa.

    BARK: Grov, grå. Från ca: 5 m. lite flingbark, gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotgrov, rotböj. Fåra i stammen , möjligen blixtnedslag, något vriden till vänster. Torrkvistspricka rak. Brandlyra, brandår 1846.

    KLYVBARHET: Oval, tjurved, märgen starkt förskjuten ,mot ena sidan. Ytved starkt vriden till höger, innerved rak/ något vänstervriden. Nästan, omöjlig. Ena halvan mycket dålig. Utbyte 1 st 1/4 + 3 st 1/8.

    Nr 30

    VÄXTPLATSBESKRIVNING. Se ovan.

    ÅLDER ca: 215 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 29/38

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28,5/ 35 ROTKAP ca: 300 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, grova grenar, måttlig barrmassa. Rund topp, grova torrkvistar från halva höjden.

    BARK: Slät, grå, övergående till gråbrun/brunröd.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846), rotböj, röta från rot (all ved innanför brandlyran).Efter kapning frisk, men brandlyra. Torrkvistspr. rak el. ngt. v-vr.

    KLYVBARHET: Rund stock, men märgen starkt förskjuten i sidled i rotändan. Starkt högervriden ytved, liten vänstervriden innerved. Mycket svårspräckt. Parallellsprickor. Stora kvistar i toppändan. Utbyte 8 st 1/8, några av sämre kvalitet.

    Nr 31

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: På flack mark väster och nedom lång och rätt brant Oas.

    ÅLDER ca: 212 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/38 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/33 ROTKAP ca: 180 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa, tvär topp. inga torrkvistar. Vinkelböj där kronan börjar.

    BARK: Fin bark, grå/gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846). Rotböj. Den enda torrkvistens spricka rak.

    KLYVBARHET: Tunn ytved,, högervriden. Innerved rätt kraftigt vänstervriden. Följde förhuggning rätt bra. Hopbunden ved. Något oval och krokig. Utbyte 8 st 1/8, varav 2 st ganska små,. Alla mer eller mindre krokiga.

    Nr 32

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: SE ovan.

    ÅLDER ca: 105 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 15/35 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/34 ROTKAP ca: 160 cm.

    KRONA: 1/3 av trädhöjden. Tät, stor barrmassa.

    BARK: Slät, grå-gråbrun-brunröd.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något rotgrov. Torrkvistspricka rak eller något vriden till höger. Brandlyra (brandår 1846).

    KLYVBARHET: Vänstervriden rakt igenom. Följde förhuggning ganska bra. Stark vridning längst in. Utbyte 4 st 1/4, ganska stora. Avtäljda.

    Nr 33

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på den långa och rätt branta åsen.

    ÅLDER ca: 206 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID: ROT 25/31 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/30 ROTKAP ca: 40 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa, tvär utväxt topp.

    BARK: Grov gråbrun ca: 2,5 m., sedan slätare, gråbrun-brunröd. Stora släta barksjok från roten, flingor högre upp.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något rotgrov, något knölig stam, markerade längsgående "sprickor" i barken, något vridna till vänster. Torrkvistspricka rak. Brandlyra (fr. 1846)

    KLYVBARHET: Starkt vänstervriden rakt igenom. Många kvistar. Omöjlig att klyva. Kasseras.

    Nr 34

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående. (Uppe på åsen).

    ÅLDER ca: 194 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 23/32 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/32 ROTKAP ca: 50 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Måttlig barrmassa, rund topp. Få torrkvistar.

    BARK: Grov ca: 2,5 m., sedan slätare. Grå.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Markerade rotben, brandlyra (brandår 1846). Torrkvistspricka stark vridning till höger.

    KLYVBARHET: Ytved något högervriden sedan vridning till vänster, ca: 50/50. Följde förhuggning bra på första snittet. Märgen förskjuten. Ena halvan liten, den andra stor med tjurved i rotändan, gick dåligt. Utbyte 2 st 1/4 + 4 st 1/8.

    Nr 35

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: se ovan.

    ÅLDER ca: 200 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT, 23/32 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/ 30 ROTKAP ca: 70 cm.

    KRONA: 1/3 av trädhöjden. Stor barrmassa mot sydost. Spretig topp, torrkvist ner till 4 m. över mark.

    BARK: Slät, nästan av flingtyp. Grå till gråbrun, mycket skägglav.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Röta ca: 111 i centrum efter brand 1846. Torrkvistspricka rak.

    KLYVBARHET: Vänstervriden rakt igenom, omöjlig att spräcka. Kass.

    Nr 36

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på åsen på plan mark.

    ÅLDER c a: 198 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VIDROT 22/35 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/ 32 ROTKAP ca: 70 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles mot norr, stora grenar mot söder. Toppig, rätt god barrmassa.

    BARK: Ganska slät, grå-gråbrun-brunröd.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846), svag böj vid roten. Torrkvistspricka rak eller något vriden till höger.

    KLYVBARHET: Ytved rätt mycket vriden till höger. 3"-4" från märgen vänstervriden. Flera toppbrott, svårkluven, följer ej förhuggningen. Utbyte 2 st 1/4 + 4 st 1/8 (små).

    Nr 37

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: På sydöstra sluttningen. av tidigare nämnda ås. Något mera inblandning av gran.

    ÅLDER ca: 108 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 20/31 cm

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/29 ROTKAP ca: 160 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden. Rätt toppig, grenar mot sydost, måttlig barrmassa, torrkvist från 3 m. höjd.

    BARK: Ganska slät, lite flingor från ca: 4 m. Grå/gråbrun/brun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag rotböj. Torrkvistspricka rak möjligen något vriden till vänster. Brandlyra från 1846. KLYVBARHET: Mycket vriden höger/vänster. (Ytved/innerved ca: 50/50.) Mycket svårspräckt. Utbyte 2 st 1/4 + 3 st 1/8.

    Nr 38

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på ovan nämnda Oas. Något mera inblandning av gran än tidigare.

    ÅLDER ca: 126 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT,17/33 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 24/ 32 ROTKAP ca: 120 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Rätt toppig, gles, liten barrmassa.

    BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan slät. Grå/gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak eller något vriden till vänster. Brandlyra, brandår 1846.

    KLYVBARHET: Hela stocken starkt vriden till vänster. Tjurved i mer än halva omkretsen, märgen starkt förskjuten i sidled trots att stocken ej är speciellt oval. Stora parallellsprickor. Mycket svårkluven. Utbyte 2 st 1/4. Ena halvan kass.

    Nr 39

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Västra sluttningen av ovan nämnda ås.

    ÅLDER ca: 203 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 20/38 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/35 RÖTKAP ca: 200 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden. Liten. barrmassa fina grenar.

    BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan slät. Grå/gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotböj. Torrkvistspricka rak. Ej skadad av brand.

    KLYVBARHET: Krokig. Rak ytved, innerved vänstervriden. Svårkluven. Utbyte 2 st 1/4 + 4 st 1/8.

    Nr 40

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Väster om åsen på plan mark. ganska öppet. Blandskog fura/gran med övervägande fura.

    ÅLDER ca: 124 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 21/34 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/32 ROTKAP ca: 100 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Liten barrmassa, rund topp. Torrkvistar långt ner på stammen.

    BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan slät, flingor efter ca: 3,5 m.. Grå/gråbrun/brunröd.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Snabbväxt kärna, torrkvistspricka rak. Brandlyra, brandår 1846.

    KLYVBARHET: Svagt vänstervriden rakt igenom. Rätt svår att dela till halvklov, lätt att dela till 1/4-klovor. Parallellsprickor i ena halvklovet vid delning till Påsklov. Utbyte 4 st 1/4.

    Nr 41

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Västra sidan av tidigare nämnda as.

    ÅLDER ca: 193 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT. 26/36 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/33 ROTKAP ca: 300 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Tvär topp. Grova grenar mot söder. Liten barrmassa.

    BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan slätare, lite flingor efter ca: 4 m. Grå.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Markerade rotben, ingen brandlyra. Torrkvistspricka något vriden till vänster. KLYVBARHET: Ytved vriden till höger, innerved till vänster. Ganska lätt att klyva, men klyvningen vill ej följa förhuggningen. Utbyte 8 st 1/8.

    Nr 42

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på ovan nämnda ås.

    ÅLDER ca: 209 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 29/38 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/35 ROTKAP ca: 130 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Stympad. (undertryckt av stor björk.) Gles, liten barrmassa.

    BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan slät. Grå/gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Lite rotgrov, markerade rotben. Ingen brandlyra. Torrkvistspricka något vriden till höger.

    KLYVBARHET: Ytveden rak, men innerveden mycket vriden till vänster. Svårkluven, Parallellsprickor. Utbyte 3st 1/4 + 2 st 1/8.

    Nr 43

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Väster om åsen på plan mark.

    ÅLDER ca: 196 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/39 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/35 ROTKAP ca: 80 cm.

    KRONA: 1/5 av trädhöjden. Tät, stor barrmassa.

    BARK: Grov ca: 1 m., sedan slät. Grå upp till 2 m., sedan gråbrun/brunröd/röd.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något rotgrov, svag lång böj, ingen brandlyra. Torrkvistspricka vriden något till höger.

    KLYVBARHET: Ytved något vriden till höger, innerved till vänster ca: 50/50. Spräckningen gick rakt efter förhuggning, men stocken var mycket stark. Ena halvan hade tjurved ca: 2". Trots detta och 6 man- timmar bästa stocken hittills. (14 st. kvar). 8 st 1/8.

    Nr 44

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på åsen..

    ÅLDER ca: 210 år. KÄRNVEDSINNEHALL VID ROT, 26/36 CM.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28,5/34 ROTKAP ca: 100 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden. Delad, gles, rund topp. Liten barrmassa.

    BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan slät. Lite flingtyp. Gråbrun/brunröd.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Röta i centrum p.g.a. brand. (Brandår 1846). Torrkvistspricka något vriden till höger.

    KLYVBARHET: Ytved högervriden, speciellt i rotändan. Innerved vriden till vänster. Skada mitt på stocken, troligen asknedslag. Mycket tjurved i rotändan. Svårspräckt, följde ej förhuggningen, parallellsprickor. Utbyte 2 st 1/4 + 4 st 1/8.

    Nr 45

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på den norra delen av åsen. Övervägande granskog.

    ÅLDER ca: 205 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 28/40 cm. STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/34 ROTKAP ca: 320 cm.

    KRONA: 1/6 av trädhöjden. Grova, grenar, tvär topp, liten barrmassa.

    BARK: Slät grå/gråbrun Lite flingor från ca: 4 m.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra, brandår 1846, torrkvistspricka rak eller något vriden, till höger. För ca: 25 år sedan har trädet skadats, barken har skrapats av liksom av ett fallande träd. Dock har inget träd i närheten fallit.

    KLYVBARHET: Stocken mycket oval i rotändan. Stark vridning höger/vänster (ytved/innerved.) Mycket svårspräckt, sitter ihop som berg. Urskålning av ved i rotdelen. Att spräcka ena halvan till 1/4-klov gick ganska lätt, den andra halvan svår. Delning till 1/8 mycket svår. Utbyte 2 st 1/4 + 3.st 1/8.

    Nr 46

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på norra delen av åsen. Övervägande granskog.

    ÅLDER ca: 215 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 30/35 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/32 ROTKAP ca: 130 cm.

    KRONA: 1/3 av trädhöjden. Rätt spetsig topp. Grova grenar mot sydost.

    BARK: Slät grå/gråbrun/brunröd/röd av flingtyp från ca: 2 m.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra, brandår 1846. Torrkvistspricka rak eller något vriden till vänster.

    KLYVBARHET: Ytved (ca: 1,5 cm.) rak, resten vriden till vänster. Svårspräckt, men gick ändå dela till 1/4-klov. mycket svår att dela till 1/8.Vid spräckning till 1/4 Och l/8 uppstod parallellsprickor på ena halvan av stocken. Utbyte 7 st 1/8.

    Nr 47

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Västra sluttningen av den norra delen av åsen. Övervägande granskog.

    ÅLDER ca: 198 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT, 27/35 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/31 ROTKAP ca: 250 cm.

    KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, rund, utväxt. Liten barrmassa. Grova grenar mot sydost.

    BARK: Slät från ca: 1 m., gråbrun/brunröd. Fnasig.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra, brandår 1846. Rotböj. Torrkvistspricka starkt vriden till höger.

    KLYVBARHET: Något högervriden ytved, något vänstervriden innerved, ca: 50/50. Svår att klyva till halvklov, ena halvan ganska lätt att klyva till 1/8, några av de bästa. Andra halvan svår. Gick ganska rakt. Parallellspr. på en 1/4. 8 st 1/8.

    Nr 48

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på norra delen av åsen,. övervägande granskog.

    ÅLDER ca: 138 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 25/33 cm.

    STORKENS 0 TOPP/ROT: 25/30 ROTKAP ca: 200 cm.

    KRONA: 1/3 av trädhöjden. Rund, topp. Gles, liten barrmassa. Torrkvist från halva höjden. Grova grenar mot söder.

    BARK: Grov ca: 2,5 m., sedan slät. Grå.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något rotgrov, markerade rotben. Torrkvistspricka stark vridning till höger, kvistar högre upp har mindre vridning. Ingen brandlyra.

    KLYVBARHET: Ytved något vriden till höger,, innerved vänstervriden. Svårspräckt men den gick ganska rakt. Starkt hopbunden ved. Utbyte 4 st 1/4.

    Nr 49

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Österulfsås, östra Offerdal. Uppe på en liten kulle med blandskog fura/gran. Morän.

    ÅLDER ca: 135 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/35 cm.

    STOCKENS Ø TO PP/ROT: 27/32 ROTKAP ca: 60 cm.

    KRONA: Toppig, god barrmassa, ca: 1/4 av trädhöjden.

    BARK: Grov från roten, slätare längre upp. Grå/gråbrun.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag rotböj, torrkvistspricka rak.

    KLYVBARHET: Mycket hopbunden ved. Helt vänstervriden. Mycket svårspräckt, stora sneda sprickor uppstod. Utbyte 8 st 1/8.

    Nr 50

    VÄXTPLATSBESKRIVNING: Österulfsås, östra Offerdal. Uppe på en liten kulle av grov morän. Fröställning.(Fröträd.)

    ÅLDER ca: 165 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 25/34 cm.

    STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP ca: 50 cm.

    KRONA: toppig, god barrmassa, ca: 1/5 av trädhöjden.

    BARK: Grov, grå ca: 1,5 m., därefter snabbt tunnare till stora tunna flagor. Brun/röd, röd/gul.

    ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Lång svag böj, har stått som fröträd några år. Torrkvistspricka svagt vriden till vänster.

    KLYVBARHET: Mycket svårspräckt. Innerved ca: 311 i 0, resten starkt högervriden, i synnerhet i rotdelen. Mycket hopbunden ved, parallell- sprickor. Utbyte 1 st 1/4 + 6 st 1/8.

       
    Upp

    Timmernet.s huvudsida
    startsida
    Spräckning