|
Rapport
från Stig Nilsson , byggmästare
"Kungsladan"
i Rankhyttan, Dalarna - spräckning av takved
INNEHÅLL
Inledande
iakttagelser
Val av hyggestrakt
Att finna en lämplig lokal för att ta ut virke till ett så speciellt objekt
som takved till "Kungsladan" har sina problem.
Eftersom det inte är fråga om endast något enstaka träd
faller många skogägare bort i valet av hyggestrakt. Sedan handlar det om
att få ta träd med en viss dimension, i detta fall rätt grova träd. Det
innebär att ett urval måste ske, kanske över ett rätt stort område, och
huggningen blir en s.k. "plockhuggning". Inte många skogägare är beredda
att ställa upp på dylika premisser, såvida inte området inom kort skall
slutavverkas.
Ett annat krav på avverkningstrakten är att den bör
ligga nära bilväg för att undvika alltför långa och kostsamma transporter
i skogen.
Inför denna uppgift fann vi ett område med rätt gammal
fura och med god tillgänglighet på kronoparken vid Gravasund, Hammerdals
socken.Vid förfrågan ställde sig Domänverket, genom Björn Roslund, positiv
till huggning av virke till takveden.
Stämpling
Ett alternativt avverkningsområde hade kanske kunnat ordnas på kyrkans mark
i Svegs pastorat, men eftersom vårvinterns dåliga snötillgång och ihållande
blid-väder krävde snabba beslut och omedelbar handling, fanns inte tid till
prov-spräckning på alternativa områden. Framforslingen av virket kom ändå
till viss del att ske på barmark, men förlöpte utan större missöden.
En första besiktning av trakten gjordes den 19:e
mars av undertecknad, Björn Olofsson, Länsmuseet (JLM) och Melker
Risberg, Hammerdal, legendarisk skidlöpare och nu Domänverkets representant
i detta ärende.
Vi fann att det inte
borde vara svårt att finna furor i de dimensioner som var aktuella,
(det skulle senare visa sig att det svåra bestod i att de flesta träden
var för stora) och det beslöts att virkesfångsten skulle ske på kronoparken.
Stämpling utfördes den 24:e och 25:e mars, och den
26:e mars gjorde Björn Olofsson och undertecknad ett "studiebesök"
vid en 1500-tals tröskloge i Söderhögen.
Studiebesök
Logens undertak (tro) bestod av 1/2- och 1/4-klovor spräckta ur rätt
klena dimensioner. Spräckningen hade ej gått bra, den vridna veden
var huggen tvärs för på i stort sett varje halvmeter. Eftermiddagen
ägnades åt studier av gamla fotografier på hus med vedtak, och åt
en noggrann granskning av bilderna på "Kungsladan".
Det är inte lätt att se hur klovorna
|
. |

Bilder från avverkningen. Först mäts trädens
diameter på ca: 6 m. höjd. Sedan de fällts bedöms
hur stort avkap som skall göras vid roten för att ta bort
rotben, lyror eller andra defekter, samt även för att undvika
den oroligaste delen av veden.
Foto Stig Nilsson. |
egentligen ser ut, och arkitekterna
Kristina Linscott/ Anna Blomberg hade ägnat mycken tid åt att
ta fram antals-förhållande, storlek m.m. på klovorna.
Eftersom jag tidigare ägnat en del
tid åt att fundera, testa lite olika klovstorlekar, som presenterats
för Björn Olofsson och Göran Andersson, räkna fram virkesmängder
m.m., haft kon-takter med Blomberg/Linscott, samarbetat med Björn
Olofsson med studier av
|
|

Framforslingen
av stockarna fick ske med snöskoter, trots i det närmaste
total avsaknad av snö. Besvärligt, men det gick.
Foto Stig N. |
klovor, bildmaterial
osv., så ansåg vi att ingen tid var att förlora,
varför vi började med avverkningen av de utstämplade träden.
Rak ytved - vriden
innerved
Efterhand som avverkningen fortgick kördes stockarna fram till en plan som
används som grusupplag, och som vi av Domänverket fått lov att använda som
upplag och upparbetningsplas. Spräckningen kunde inte påbörjas förrän ca:
en
| månad efter av-verkningen p.g.a. andra
påbörjade arbeten, och var när detta skrevs långt ifrån avslutad.
Ca: 15 stockar har spräckts, och vi kan konstatera att, i vart fall
på ståndort I, träden inte är lämpliga för spräckning. Stockarna är
vridna, och även om ytveden är rak är veden vriden när man kommer
en eller ett par |
|

Torsten
och Erik "förhugger" ett halvklov. En linje märks
ut på stocken med färgsnöre där man anser att
den skall spräckas. (Efter märgen). Med en specialkonstruerad
bila och en borrslägga huggs därefter en sprickanvisning
1,5-2 cm djup. Om stocken ej är alltför omöjlig kan
man med en del justeringar få spräckningen att följa
anvisningen.
Foto Stig N. |
cm. in
i stocken.
Med stor möda klyvs
stockarna till 1/4 och 1/8-dels klovor.
Specialverktyg
Vi har konstruerat en del specialverktyg för att kunna skära av de fibrer
som går som en spiral inne i stockarna. De flesta klovorna torde dock vara
fullt tillfreds-ställande, så vida de inte kröker sej vid torkningen. En
del klovor visar långa svaga böjar, och det är osäkert om dessa är godtagbara.
 Bilar
slås in, och allt eftersom stocken spricker justeras klyvsprickan
in mot förhuggningen med bila eller yxa.
Foto Stig N.
|
|
När veden är vriden eller hopbunden måste fibrerna
skäras av kontinuerligt, så att sprickan ej drar iväg
okon-trollerat. Vi tillverkade en del specialverktyg för ändamålet.
Foto Stig N. |

Foto Stig N.
|
|
Här
syns tydligt att veden gått snett över klyv-riktningen,
och varit hop-trasslad. Ved-fibrerna måste hela tiden skäras
av. I rottändan har det blivit en "skål" på
den ena halvan, och en rygg på den andra.
|

Foto Stig N.
|
|
|
Så långt denna rapport, som jag hoppas kan ge lite inblick i den svåra
och bortglömda konsten att välja ut och spräcka virke.
Vi har en del att lära.
Stig Nilsson
| Sammanfattning
av erfarenheter |
|
Spräckning
|
Jag vill här delge intresserade mina funderingar kring spräckning av
helstock till klovor av olika storlek, och de erfarenheter jag och mina
medarbetare fått från arbetet med spräckning av takved till "Kungsladan"
i Rankhyttan. Jag vet inte om man kan säga att detta arbete fört frågan
om val av virke till spräckning framåt, men en del erfarenhet om vad som
inte är relevant i sammanhanget har vi fått. Det krävs dock mycket mer
av arbete och försök innan vi kan säga oss kunna välja virke till spräckning.
Några förutsättningar
Olika omständigheter, bl.a. tidsbrist, (beslut om spräckning av takveden
tog tid, lite tvekan om hur spräckningen skulle utföras m.m.) gjorde att
vi inte hade möjlighet att undersöka flera områden beträffande virkets
klyvbarhet. Dessutom höll vinterföret på att ta slut.
En rad olika förutsättningar bestämmer dessutom möjligheterna
att ta virke för dylika ändamål. Markägarens/ägarnas inställning till
byggnadsvård i stort kan ha betydelse, liksom tillmötesgåendet i just
det speciella att få gå in i ett bestånd och plocka ut de träd som har
rätt dimensioner och egenskaper. Belägenhet och terräng för att någorlunda
lätt kunna forsla fram virket, och avstånd till bilväg är andra, i synnerhet
för kostnadsbilden, viktiga delar.
I detta speciella fall var valmöjligheterna begränsade
och tiden knapp. Möjlighet fanns att få ta det virke vi behövde på kronoparken
vid Gravasund, Hammerdal, tillräckliga dimensioner fanns där, liksom närhet
till bilväg. Björn Roslund på Assi-Domän visade stort tillmötesgående.
Den situation vi befann oss i gjorde att ett snabbt
beslut togs, i samråd med JLM:s byggnadsvårdsavdelning, att ta virke till
"Kungsladans" takved på kronoparken vid Gravasund. Tidigare på våren hade
där avverkats virke till takved för en tröskloge i Ede, Hammerdal. Stockarna
till denna takved var dock av betydligt vekare dimension, eftersom dessa
endast skulle delas i halvklov. Tanken var att spräckningen till halvklov
för trösklogen i Ede skulle ge en fingervisning om kostnaden för takveden
till "Kungsladan". Så blev emellertid inte fallet, enär spräckningen av
takveden till Ede ej var avslutad innan avverkningen av virket till "Kungsladan"
måste utföras.
Spräckning av frusen
ved
Jämförelse mellan de två objekten hade i vart fall haltat betänkligt.
Det betydligt vekare virket till Ede, som skulle spräckas till halvklov,
spräcktes på frusen ved, vilket tydligen i detta fall var en fördel. Jämförelse
med ofrusen ved gjordes.
För "Kungsladan" gällde att större delen skulle vara
1/8-delsklov (vilket visade sig svårt att utföra), och en mindre del 1/4-klov.
Detta, sammantaget med de betydligt grövre dimensionerna, gjorde att en
jämförelse med spräckningen av takveden till Ede varit tämligen värdelös.
I efterhand kan vi konstatera
att virket i området inte lämpar sig för spräckning. Träden är oftast
starkt vridna och har mycket hopbunden ved. Detta gör att man för
att kunna spräcka träden rakt, hela tiden måste skära av vedens fibrer
som går snett över spräckningsriktningen. Det är mycket tidsödande,
och resultatet blir ej heller bra.
Parallella sprickor
Utöver att stockarna spräcktes snett mot den önskade klyvningslinjen,
uppstod på många stockar stora sprickor parallellt med klyvningslinjen.
Försök gjordes att flytta klyvnings-linjen till de spontant uppkomna
sprickorna. Detta resulterade endast i att en ny spontan spricka uppstod
några tum från och parallellt med den nya klyvningslinjen. Vad detta
beror på vet vi inte. Många av stockarna var ytterst svåra att dela
till halvklov, men samma stock kunde vara relativt
|
|

Stora parallella
sprickor uppstod på många stockar, i synnerhet på
de som genomgående var vridna till vänster. Om spräckningen
flyttades till den spontana sprickan, uppstod en ny spricka ca:
2" - 3" längre åt samma sida som den första.
Foto Stig N.
|
lätt att dela till 1/4-klov. Delning till
1/8-klov var allmänt svårt; det blir för tunn spets på klovorna, och då
styrs ej spräckningen in till märgen. Det blir helt enkelt "för lite ved"
som styr klyv-sprickan. För att få fina 1/8-klov fodras mycket rakvuxen
ved.
Kvistars vridning
|
Nu stod vi inför uppgiften att tillverka 1/4- och 1/8-klov av det
virke vi hade att tillgå, och vi kunde trots allt göra en del erfarenheter.
Vad vi lärt oss är, att en del av teorierna om
hur man kan välja virke för spräckning genom att studera vissa detaljer
på och omkring trädet, inte stämmer.
Ex. vis har framförts att torr-kvistarnas sprickor
visar stammens vridning. Detta stämmer egentligen inte alls.
De flesta furuträd har en höger/vänstervridning,
där "ungdoms-veden" i de flesta fall är mer eller mindre vriden
till vänster, och den yttre veden är rak eller vriden till höger.
Jag föredrar att kalla "ungdomsveden" för "innerved", eftersom dennas
vridning i många fall går ända ut till, eller nästan ut till barken
även på 200-åriga furor. Alla varianter på vridning finns, från
raka eller nästan raka tvärs igenom, till höger eller vänstervridna
rakt igenom, och alla varianter däremellan. Dock har vi ej stött
på någon med höger-vriden innerved och vänstervriden ytved. Möjligt
är också att det på de helt igenom högervridna träden funnits en
mycket liten vänstervriden del, men i så fall så liten att vi ej
observerat den. Om torrkvistsprickan skulle indikera stammens vridning,
så borde sprickan i så fall endast visa stammens vridning i det
skede då kvisten ansattes. Om kvisten dör innan ytvedens vridning
påbörjas, kan sprickan omöjligt visa ytvedens vridning. Dock stämmer
ej torrkvistsprickans vridning alltid överens med vedens vridning
under kvistens tillväxttid.
Markvegetation
Vidare har vissa markvegetations-typer på trädets växtplats ansetts
ha betydelse för hur rakvuxet trädet är. Vi har i den här studien
inte kunnat påvisa någon skillnad beträffande vridning av veden
i träd som växt på platser med olika markvegetation. Alla möjliga
vridningskombinationer förekommer på de olika växtplatser vi tagit
virke ifrån.
Barkens utseende har också till-skrivits betydelse,
slät fin bark med lösa flagor, "flingor" skall kunna in-dikera rakvuxet
virke, men vi har inte kunna finna något sådant samband.
Runda stammar är naturligtvis att föredra, men
de är ingen garanti för att märgen ligger i centrum av stocken,
vilket är av betydelse för att få jämna klov. Ovala stammar kan
tyda på "tjurved", men märgen kan trots detta ligga rätt bra i centrum.
Från far till
son
Personligen är jag av den uppfatt-ningen att man i äldre tid, när
spräck-ning av träd till klov, plank och brädor var allmänt förekommande,
visste var man kunde finna lämpligt virke.Från far till son gick kunskapen
om att i vissa skogsområden fanns rakvuxna träd, lämpliga att spräcka.
Möjligt är också att man ibland hittade bra stockar bland virke som
skulle an- |
|
 En
del stockar går dåligt ...
Foto Stig N.
... andra går sämre
Foto Stig N.

Foto Stig N.

Men någon gick riktigt bra. Foto Stig N. |
vändas till annat, och då sor
terades de fina stockarna ut för
att
ex. vis spräckas till brädor.
Jag kan tänka mej att rakvuxna
träd
fanns (finns) i en tät, av gallringshuggning opåverkad skog, gärna på flack
mark eller i en norrsluttning, där ljuset i stort sett kommer uppifrån.
Eftersom alla träd strävar efter att få så mycket ljus som möjligt, är det
naturligt att träden på effektivast möjliga sätt försöker nå detta ljus,
och då bör trädet växa rakt upp eftersom det är därifrån ljuset kommer.
I en tät skog får man inget extra ljus från sidorna, som
kan bidra till en ojämn grenutveckling och "solvindhet". Vinden är också
minimal i en tät skog, vilket gör att "tjurved" inte bildas för att motverka
vindlasten.
Inventering
I dag är sådana, av avverkning opåverkade, skogar en sällsynthet, och vi
har naturligtvis inte heller någon garanti för att skogen i alla sådana
områden är rakvuxen. Möjligheten till detta borde dock vara större än i
genomgallrade skogar, där träden oftast utvecklar stora grenar och stammens
tillväxt ökar mot de öppningar som uppstår vid avverkning.
Men var hittar vi sådana skogar?
En inventering av tänkbara områden borde komma till stånd, och kontakter
med markägare som kan tänkas ställa upp på de speciella villkor som krävs
skulle också vara önskvärt.
Virkesfångst för att restaurera gamla värdefulla byggnader
är ett problem, och det kommer att bli ännu svårare i framtiden att hitta
lämpligt virke om vi inte redan nu ser om vårt hus. Detta är en sak som
helst skulle ske på nationell nivå, med länsstyrelserna som lokala huvudmän.
Som alltid handlar det naturligtvis om pengar, men det får inte vara ett
hinder för att åtminstone försöka skapa någon form av "virkesbank".
Vården av den kulturskatt som våra gamla byggnader utgör,
får inte förfuskas på grund av att vi inte förmår spara virke lämpligt för
dess underhåll.
Funderade gjorde
Stig Nilsson
| Beskrivning
av ståndorter |
Spräckning
|
Ståndort I - träd nr 1-24
Låg, flack kulle. Stenbunden, blockrik morän. Frisk lingonristyp med husmossa/kammossa.
Gles, tidigare avverkad skog, fura med inslag av gran.
Tidigare gallrings-huggning utförd dels för 100-110 år sedan, dels för ca:
40 år sedan, vilket kan avläsas i merparten av de nu fällda trädens tillväxt.
Vid den första gallringen togs per träd endast en till
två stockar, sågtimmer eller bjälkar, varför topparna ligger kvar som oftast
övervuxna lågor med grova grenstumpar. Höga grova stubbar. Den andra gallringen
verkar ha inriktats på mindre träd, och de större furorna sparades.
De flesta furorna är grova, 34-40 cm i brösthöjd, även
grövre, men inte speciellt långa; ca 19-24 m.
Gallringshuggningarna, och därmed utglesningen av beståndet,
har medfört att tillväxten på de kvarlämnade träden ofta skett asymetriskt,
ut mot den sida som fått mera ljus efter gallringen, och därmed ligger märgen
inte i centrum av stocken. Trots detta är träden inte speciellt ovala, även
om få stammar är riktigt runda. Många träd har rotböj 1 - 3 m.
Ståndort
II - träd nr 25-30
Kulle/ås i N.-S. riktning, ca: 5-6 m.
hög, 100 m. bred och 150 m. lång, en utlöpare av en mera markant ås
lite längre mot öster och sydost.
Morän med enstaka block, frisk lingonristyp, mot
söder lingon-/blåbärs-
ris.
Blandskog fura/gran. Mindre granar/ furor blandade
med stora äldre furor. Brandlyra på de flesta större furorna, brandår
1843. Mot södra delen av kullen övervägande stora granar med inslag
av fura. Myrmark mot söder och väster.
De större furornas ålder pendlar runt 215 år. Gallringshuggning
har utförts troligen strax före sekelskiftet, och sedan för ca: 40
år sedan.
Furorna är grova, i allmänhet 34-40 cm. i brösthöjd,
även grövre. Längder ca: 23-26 m.
På kullens nordvästsluttning är dimen-sionerna
mindre och skogen yngre, med
|
|

Brandlyra på
de flesta träden som står på ståndort II och
III. En del tallar är riktigt stora och mäktiga.
Foto Stig N. |
toppar som tyder på tillväxt.
På de flesta fällda träden ligger märgen
förskjuten i förhållande till centrum av stammen, och något träd
var påfallande ovalt där första stocken kapades.
Ståndort III - träd nr 31-48
Långsträckt ås i SO/NV riktning, samt västra sluttningen av nämnda ås.
Planare mark nedom åsen mot väster. Föregående ståndort en fortsättning
av denna större ås, som ingår i ett åssystem med vatten (Ammerälven) på
ömse sidor.
Morän i norra delen, morän/grus längre mot söder. Grustag
i anslutning till åsens södra del.
Frisk lingonristyp, blandskog gran/fur. I den norra
delen på den planare marken nedom åsen övervägande gran. Uppe på åsen
markant inslag av fur, som ökar mot åsens södra del, där fura dominerar.
Furornas storlek varierar, från klena och tämligen unga,
ca: 100-120 år, till större och nära dubbelt så gamla. Detta på den norra
delen av åsen.
Längre mot söder är furorna större/grövre och av jämnare
ålder, utom på ett litet område mitt uppe på åsen, där det finns ett yngre
bestånd, ca 120-130 år gamla. I sydligaste delen av åsen är de flesta
furorna grova, 36- 44 cm. i bröst-höjd, men det finns även de som är avsevärt
mycket större. De flesta furorna i denna del av åsen har korta glesa kronor,
och verkar ha avstannat betydligt i tillväxt. Åldern på de furor vi hugger
ligger mellan 190 och 215 år, om de största träden är ännu äldre vet vi
inte. Trädens längd ca: 21- 24 m. De flesta större furorna har brandlyra
från skogsbrand 1843. De flesta träden uppvisar en något oval stamform,
men märgen är i allmänhet mera förskjuten från centrum av stammen än vad
den ovala stamformen antyder. Tidigare gallringshuggningar kan vara en
bidragande orsak till att stammarna har blivit mer eller mindre ovala.
En gallringshugg-ning från uppskatt-ningsvis
tiden strax före sekelskiftet visar att det på åsen växte mycket grov
skog. Stubbar och avkap med diameter på 80-90 cm. finns kvar.
En andra gall-ringshuggning genomfördes för omkring
40 år sedan, vilket gör att hela trakten tydligen är genom-huggen
i två omgångar. Tid-punkterna för de tidigare avverk-ningarna är upp-skattade
efter förändringar i tillväxten hos de flesta av de träd vi huggit.
Den skogsbrand som gick över om-rådet 1843 har helt
klart påverkat |
|
Foto
Stig N.
Mossbelupen
stubbe och en kvarlämnad stock. Var den månne rötskadad,
eller var det något annat fel? Kärnveden, fortfarande frisk,
är 90 cm i diameter.
Foto Stig N. |
furorna ordentligt.
De var då endast 2"-4" grova, och de skadades allvarligt.
Branden har tydligen gått för sydlig/sydostlig vind, och
varit kraftigast på åsen och den västra sluttningen av åsen. När den nått
fram till den skogbeväxta myrhals som avgränsar ståndort I från detta område,
har den troligen slocknat, eftersom furorna på ståndort I grodde omkring
1830-1835. Dock finns ett mindre område med yngre skog mellan dessa båda
områden, men det beror troligen på andra orsaker.
De flesta furorna på åsen har mer eller mindre stora böjar,
i synnerhet någon eller några meter från marken och uppåt, och har även
stora övervallningar över brandskadorna.
Det är möjligt att brandskadorna gjort att huvuddelen
av tillväxten skett på motstående sida, och att det till viss del förklarar
att en oval stamform uppstått, i vart fall i rotstockens nedre del. Möjligen
kan det även vara en bidragande orsak till att de flesta furorna är böjda,
men det är svårare att finna en förklaring på att märgen i allmänhet är
förskjuten i förhållande till stammens centrum, även om den är förhållandevis
rund.
Ståndort IV - träd 49-50
Mindre ås av grov morän. Vegetation av frisk ristyp,
lavar och mossor. Tidigare gallrad skog, en del av åsen numera fröställning
. Blandskog fura/gran med rätt grov fura, trädlängd ca: 24 m.
Det faktum att märgen i många stockar ej ligger
i centrum av stocken gör att det uppstår problem vid spräckningen.
Eftersom spräckningen följer märgen, blir klovorna
olika stora beroende på var i stocken de tas ut.
Att veta var märgen ligger i förhållande till trädets
centrum är näst intill omöjligt innan trädet fällts till marken, så
vida det inte är markant ovalt.
Slutsatsen av denna erfarenhet är att slutna bestånd
bör vara bättre för virkesfångst, eftersom tillväxten då rimligen
är jämnare runtom stammen. |
|

Resliga furor på
åsen som utgör stånd-ort III. Fotot taget från
den plan som vi använder till virkesupplag och uppar-betningsplats.
Foto Stig N. |
|
Ytterligare
bilder från spräckning av virke:
|
| |

Efter några
dagar i vårsolen har det blivit en hel del sprickor i stockändan.
(Stock nr. 15.)
Foto Stig N.
|
|
| |

Broder ERik Nilsson
i färd med att spräcka en stock i halvklov. Veden är
mycket hopflätad och fibrerna som går snett över snittet
måste skäras av med ett tunt, för ändamålet
speciltillverkat verktyg.
Foto Stig N. |
|
| |

Stocken spräckt
i två halvor. Obs. hur vi varit tvugna att hela tiden skära
av fibrer som går snett över ytan för att få
snittet någorlunda rakt.
Foto Stig N.
|
|
En synnerligen svårspräckt stock. Här syns tydligt
hur hoptrasslad veden är. Fibrerna måste skäras hela
tiden under klyvningen, annars går snittet i spiral.
Foto Stig N. |
|
Sedan stocken spräckts i halvklov delas dessa i två till
kvartsklov...
Foto Stig N.
|
| |

... som sedan delas
i två till åttondelsklovor. Hela tiden måste man
skära av fibrerna som går runt i spiral.
Foto Stig N.
|
|
Erik Nilsson
och Torsten Olofsson i färd med att dela 1/4 till 1/8-delar.
I arbets-laget ingår också min son Göran, ej med
på bild.
Foto Stig N. |
| Dokumentation
träd för träd |
|
Spräckning
|
|
nr: 1
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Flack kulle, stenbunden morän.
Fura med inslag av gran. Gles, tidigare avverkad skog.
ÅLDER ca: 165 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/34
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/31 ROTKAP ca: 140 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden, liten barrmassa-tvär
topp.
BARK: Grov från roten. Från ca: 2 -3 m. finare.
Grå/gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något utställda rotben, rotböj,
Torrkvistspricka något vriden till höger.
KLYVBARHET: Något h-vriden, spräckningen går rakt
efter förhuggningen. Stocken mycket hårdspräckt, fibrerna binder
hårt samman. Toppbrott och en del kvistar svåra att göra med. Utbyte
4 st 1/8 + 2 st 1/4.
|
|
Nr 2
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.
ÅLDER ca: 161 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 23/35
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP ca: 100 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden, rätt gles utväxt delad
topp.
BARK: Grov grå ca: 1,5 m., sedan finare, men grå
med lite flingor.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotben. Ser ut att vara lite
vriden vid roten. Torrkvistspricka ngt. vriden. till höger.
KLYVBARHET: Mycket svårspräckt. Högervriden rakt
igenom. Ytved mycket vriden, ca: 211 på 0,5 m. Utbyte 4 st 1/4.
|
|
Nr 3
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, fast i en svag, sänka.
ÅLDER ca: 159 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 30/40
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/35 ROTKAP ca: 60 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden, gles, liten barrmassa,
rund topp. Torrkvist börjar ca: 4 m. upp.
BARK: Slät bark, grå/gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag, böj. Torrkvist, spricka
rak.
KLYVBARHET: Mycket svårklyvd. Ytved mycket högervriden.
Kvistig. Rötskada inne vid märgen i toppändan. Hopbunden ved. Utbyte
8 st 1/8.
|
|
Nr 4
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Flack kulle, stenbunden morän.,
Fura med inslag av gran. Gles, tidigare avverkad skog.
ÅLDER ca: 164 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 24/32
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 23/29 ROTKAP ca: 90 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden, liten barrmassa, rund
topp.
BARK: Grov från roten ca: 2-3 m. sedan finare.
Grå/gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Liten rotböj. Torrkvistspricka
rak.
KLYVBARHET: Ytved rak, innerved vänstervriden. Spräckningen
följde förhuggningen på ena sidan, den andra sidan sprack till h.
Svårspräckt. Utbyte 4 st 1/4
|
|
Nr 5
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.
ÅLDER ca: 159 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT. 23/38
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 29,5/35 ROTKAP ca: 50 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden, gles rundad. topp, små
torrkvistar från ca: 2 m.
BARK: Grov -rätt grov, grå.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka ngt. högervriden
KLYVBARHET: Veden h-v-vriden (innerveden v-vriden),ca:
50/50. Ganska lättspräckt och gick ganska rakt trots orolig ved
pigga. mycket kvist, bulor för kvistarna. Parallellsprickor ca:
1/3 från roten. Utbyte 8 st 1/8.
|
|
Nr 6
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING; Se ovan, men i svag södersluttning.
ÅLDER ca: 156 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 23/34
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 29,5/36. ROTKAP ca: 60 cm.
KRONA:1/4 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa,
torrkvist från ca: 4 m. Grova grenar i kronan.
BARK: Ej speciellt grov, från 3,5-4 m. fin. Grå
nertill, rödbrun från ca: 4 m.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak.
KLYVBARHET: Högervriden rakt igenom, ytveden starkt
hvriden, ca: 1/3 -1/4 varv per meter., Mycket svårkluven. Flera
toppbrott. Spräckningen följde ej förhuggningen en enda cm. 7 st
1/8, ganska dåliga. 1 st 1/8 kass.
|
|
Nr 7
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående. På sydöstra
sluttningen av den lilla kullen.
ÅLDER ca: 163 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/34
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/31 ROTKAP ca: 40
cm.
KRONA: Kort ca: 1/6 av trädhöjden. Liten barrmassa,
tvär utväxt topp.
BARK: Grov från roten, fin från c: a 2, 5 m. Grå.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Märgen mycket förskjuten i
förhållande till centrum, trots att stocken ej är speciellt oval.
Torrkvistspricka vriden till vänster.
KLYVBARHET: Yta rätt rak men tunn (c: a 1 cm.) Innerved
starkt v- vriden. Ungdomsved lossnade från ena halvan. Mycket svårspräckt.
4 st 1/4 varav 2 st stora. En avtäljd ca: 2" på bredden.
|
|
Nr 8
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.
ÅLDER ca: 164 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT. 24/33
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/30 ROTKAP ca: 250 cm.
KRONA: 1/3 av trädhöjden. Gles men rätt god barrmassa.
Rund topp.
BARK: Grov, grå.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag böj från rot. Torrkvistspricka
rak.
KLYVBARHET: Ytved rak till ca: 2 cm. djup, sedan
vänster vriden. Märgen fruktansvärt krokig, många kvistar och toppbrott.
Ungdomsved släpper. Nästan omöjlig att klyva. Märgen ligger ej i
centrum. 4 st 1/4 varav 2 st mycket stora.(Märgen förskjuten).
|
|
Nr 9
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men uppe på den lilla
flacka kullen.
ÅLDER ca: 160 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 27/33
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/32 ROTKAP ca: 50 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Liten krona, liten barrmassa,
spretig topp.
BARK: Grå c: a 1,5 m. Fin flingtyp från ca: 2 m.
och övergående från grå till grå/brun- brunröd.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak.
KLYVBARHET: Något högervriden. Hårdklyvd, hopbunden
ved. Gick ganska, rakt med förhuggning. Utbyte 8 st 1/8.
|
|
Nr 10
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Flack kulle, stenbunden morän.
Fura med inslag av gran. Gles tidigare avverkad skog.
ÅLDER ca: 165 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/32,5
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/30 ROTKAP ca: 80 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Liten barrmassa, gles,
utväxt.
BARK: Grov ca: 2 m., sedan slätare men ändå rätt
grov. Grå.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Lutar, men är rak. Markerade
rotben. Torrkvistspricka rak.
KLYVBARHET: Ytved rak/något högervriden, innerved
mycket starkt vänstervriden och med stor tvärsnittsandel. Hopbunden
ved, svårkluven. 7 st 1/8, ganska dåliga, 1 st kass.
|
|
Nr 11
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.
ÅLDER ca: 159 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT, 29/37
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/34 ROTKAP ca: 100 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden, liten barrmassa. Torrkvistar
efter halva stammen.
BARK: Grov, grå.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotgrov, rotböj. Torrkvistspricka
något vriden till vänster.
KLYVBARHET: Ytved rak men tunn, ca: 1". Innerved
vriden till vänster. Nästan omöjligt att spräcka första snittet.
Många kvistar i toppändan. Spräckningen, följde förhuggningen ganska
bra. Utbyte 6 st 1/8 halvdåliga 2 st 1/8 kass.
|
|
Nr 12
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Östra sluttningen av ovan
nämnda lilla flacka kulle.
ÅLDER ca: 168 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL
VID ROT 24/34 cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/ 30 ROTKAP ca: 100 cm.
KRONA: 1/6 av trädhöjden. Gles utväxt krona med
långa grenar mot söder. Liten barrmassa.
BARK: Grov ca: 1 m. sedan slät. Grå till gråbrun.
Lite flingbark från ca 4 m.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotben, svag rotböj. Torrkvistspricka
rak eller något vriden till höger.
KLYVBARHET: Rakkluven, men hopbunden ved. Hårdklyvd.
Ena halvan vriden till vänster vid 1/4-klyvningen. Utbyte 4 st 1/8
+ 2 st 1/4, ganska dåligt resultat.
|
|
Nr 13
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående, men i den östra
sluttningen av den lilla kullen.
ÅLDER ca: 168 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/36
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP ca: 120 cm
KRONA: Kort, gles, tvär topp. Liten barrmassa.
BARK: Slät, grå/gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotgrov. Från 5 m. höjd böj
undan förhärskande vind. Torrkvist vriden till höger.
KLYVBARHET: Tunn yta, lite vriden till höger. Resten
starkt vänstervriden. Hopbunden ved och synnerligen svårkluven.
Bula på ena halvan, skål på den andra efter första snittet. Utbyte
4 st 1/8 + 2 st 1/4.
|
|
Nr 14
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.
ÅLDER ca: 166 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 26/33
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 2201-5/28 ROTKAP ca: 420 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden, toppig, liten barrmassa.
BARK: Grov, men finare från ca: 3 m. Grå.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag S-böj. Långt rotkap. Torrkvistspricka
stark vridning till höger.
KLYVBARHET: Högervriden, svår att klyva. Utbyte
2 st 1/8 + 3 st 1/4. Justertäljda.
|
|
Nr 15
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.
ÅLDER ca: 162 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 32/44
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/42 ROTKAP ca: 200 cm.
KRONA: 1/3 av trädhöjden. Tvär, utvuxen, måttlig
barrmassa.
BARK: Grov, grå.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotgrov. Torrkvistspricka
rak, ev. något vriden till vänster.
KLYVBARHET: Tunn yta (ca: 1") högervriden. Innerved
vänstervriden. Mycket kvist. Mycket svårkluven Utbyte 8 st 1/8.
|
|
Nr 16
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Flack kulle, stenbunden morän.
Fura med inslag av gran. Gles, tidigare avverkad skog.
ÅLDER ca: 158 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 27/35
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/33 ROTKAP ca: 100 cm.
KRONA: 1/3 av trädhöjden. Grova grenar, rund topp,
måttlig barrmassa.
BARK: Fin flingtyp med rätt stora flingor. Grå
ca: 1 m., sedan övergående i grå/brun/röd.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något markerade rotben. Torrkvist
något vriden till vänster, en kvist dock variden till höger.
KLYVBARHET: Stocken vriden till vänster helt igenom.
Nästan omöjlig att klyva. Som på alla vänstervridna stockar spricker
veden parallellt med förhuggningen och drar mot vänster. Utbyte
7 st 1/8. 1 st 1/8 kass.
|
|
Nr 17
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men på den västra
sidan av den lilla flacka kullen, 40 m. från sjön.
ÅLDER ca: 166 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 27/33
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/32 ROTKAP ca: 70 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, utväxt, tvär topp.
Liten barrmassa.
BARK: Grov, grå.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något markerade rotben. Kvistar
svängda till vänster. Torrkvistspricka rak.
KLYVBARHET: Yta rak till ca: 1,5 cm. djup. Stark
vridning inuti. Synnerligen svårspräckt med hopbunden ved. Bula
på ena halvan, skål på den andra efter första snittet. Något oval
i rotdelen, märgen förskjuten. Utbyte 4 st 1/8 + 2 st 1/4.
|
|
Nr 18
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men på den östra
sidan av den flacka kullen.
ÅLDER c a: 163 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 21/32
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP ca: 4,0 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden. Rätt grova grenar. Gles
krona med liten barrmassa.
BARK: Slät grå. Gråbrun efter ca: i m.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak.
KLYVBARHET: Högervriden från ytan och 311 in, sedan
vriden. Gick an att klyva till halvor, och även med möda till 1/4
klov. Nästan omöjlig att klyva till 1/8-delar.Paralellsprickor.
Utbyte 6 st 1/8 + 1 st 1/4, dåliga.
|
|
Nr 19
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående, men uppe på
den flacka kullen.
ÅLDER ca:165 år. VID ROT: 28/37 cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/32 ROTKAP ca: 100 cm.
KRONA:1/3 av trädhöjden, långa kvistar, måttlig
barrmassa.
BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan övergående till fin
på ca: 3 m. höjd. Grå/gråbrun, lite flingbark från 3 m. höjd.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Markerade rotben. Torrkvistspricka
rak eller något vriden till höger.
KLYVBARHET: Ytved vriden till höger, innerved till
vänster. Hopbunden ved, svårkluven. Utbyte 4 st 1/4.
|
|
Nr 20
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.
ÅLDER ca:169 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 24/32
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP ca: 140 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden. Toppig, små kvistar, tät
god barrmassa. Torrkvistar från halva trädhöjden.
BARK: Grov och grå till ca: 2 m., sedan finare
och grå/ brun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Markerade rotben, lyra från
skada ca: 1 m. Torrkvistspricka något vriden till höger.
KLYVBARHET: Ytveden något vriden till höger,, innerveden
något vriden till vänster, ca: 50/50. Ganska lättspräckt, men orolig
ved p.g.a. mycket kvist. Utbyte 4 st 1/4.
|
|
Nr 21
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men på den sydöstra.
sluttningen av den lilla kullen.
ÅLDER ca: 164 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 22/32
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 29/32 ROTKAP ca: 40 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa,
rätt god topp.
BARK: Grov, men från ca: 2 m. finare och av flingbarktyp.
Grå/gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Jämngrov stam, torrkvistsprickor
något vridna till vänster.
KLYVBARHET: Mycket svår. Högervriden ca: 2"-3" in,
sedan vänstervriden. Parallellsprickor som öppnar mycket och ej
går att styra tillbaka. Utbyte 8 st 1/8.
|
|
Nr 22
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på den lilla flacka kullen,
se tidigare beskrivning.
ÅLDER ca: 155 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 28/37
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 29/35 ROTKAP ca: 60 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa,
grova grenar mot söder.
BARK: Grov grå bark, slät men fortfarande grå efter
ca: 3 m.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka något vriden
till höger.
KLYVBARHET: Tunn ytved ca: 1 cm, ganska rak. Resten
av veden vriden till vänster. Krokig. Oval. Mycket hårdkluven. Utbyte
7 st 1/8, en del rätt bra. 1 st 1/8 kass.
|
|
Nr 23
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.
ÅLDER ca: 152 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 21/37
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/35 ROTKAP ca: 150 cm.
KRONA: 1/3 av trädhöjden, fina kvistar.
BARK: Fin bark, grå/gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Död, antagligen efter åsknedslag.
men har troligen levt några år efter detta. Hartser har trängt fram
genom skador i barken. Torrkvistspricka rak.
KLYVBARHET: Ytved rak. Spricka från bark till märg
rak. Ytveden rötskadad ca: 1,5 m. från roten. Kasseras.
|
|
Nr 24
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.
ÅLDER ca: 154 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 19/34,5
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/33 ROTKAP ca: 40 cm.
KRONA: 1/3 av trädhöjden. Tät, medelgod barrmassa,
torrkvistar från halva trädhöjden.
BARK: Grov ca: 1,5 m., därefter slät med lite flingor,
grå.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak.
KLYVBARHET: Ytved tak/något vriden till höger. Mycket
oval, tjurved på ena sidan. Innerved något vriden till vänster,
hård ved. Stor skillnad i storlek på halvkloven. Märg ej i centr.
Mindre halvan rätt bra, större halvan (med tjurved) svår. Utbyte
8 st 1/8.
|
|
Nr 25
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på rätt brant ås med
övervägande fura, men med inslag av gran. Norra sluttningen.
ÅLDER ca: 200 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/36
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/34 ROTKAP ca: 120 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden. Rund, rätt liten barrmassa.
BARK: Fin bark, slät, grå/gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846). Kan
vara vriden till vänster. (svaga ryggar på stammen, v-vridna.) Torrkvistspricka
något vriden till höger. Liten rotböj.
KLYVBARHET: Något oval, men märgen starkt förskjuten
i rotändan. Tjurved i den större halvan. Vänstervriden rakt igenom.
Följde ej förhuggning. Svår. Ena halvan kass. Utbyte 1 st 1/4 +
1 st 1/8.
|
|
Nr 26
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.
ÅLDER ca: 202 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 24/34
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/ 31 ROTKAP ca: 80 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden. Grova grenar, måttlig
barrmassa.
BARK: Grov, grå bark, slätare efter ca: 3 m.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846).
Torrkvist, spricka rak eller något vriden till höger.
KLYVBARHET: Stocken högervriden rakt igenom. Mycket
svårspräckt med stora sneda sprickor. Lite tjurved i ena kanten.
Utbyte 4 st 1/4.
|
|
Nr 27
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING. Se ovan.
ÅLDER ca: 215 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 25/34
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/31 ROTKAP ca: 70 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, rund, måttlig barrmassa.
Rätt grova grenar.
BARK: Grov . grå ca: 1,5 m., sedan övergående till
gråbrun/brunröd, röd av fiingtyp.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846),något
rotgrov. Torrkvistspricka rak eller något vriden till höger.
KLYVBARHET: Hela stocken vriden till vänster. Synnerligen
svårspräckt, ena halvklovet helt söndertrasat. Parallellsprickor.
Något oval, men märgen ligger med 1/3 av veden (10 cm.) på ena sidan,
och 2/3 (21 cm.) på den andra. Tjurved på den större halvan. Utbyte
3 st 1/4.
|
|
Nr 28
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående.
ÅLDER ca: 215 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 27/36
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26,5/'32 ROTKAP ca: 300 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, rund topp, grova
grenar,. liten barrmassa. Nästan ingen torrkvist.
BARK: Slät, grå/brun-brun/röd-röd.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra ca: 1,5 m. (brandår
1846). Rotböj, markerade rotben. Torrkvistspricka rak eller något
vriden till vänster. Stammen något böjd.
KLYVBARHET: Ytveden mycket högervriden. Sedan höger
till mer än 60%.Innerveden vänstervriden. Mycket svår, ena halvan
kass. Utbyte 1 st 1/4 + 2 st 1/8.
|
|
Nr 29
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående, men på den
sydöstra sluttningen av åsen, med mera inslag av gran.
ÅLDER ca: 212 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 21/34
cm.
STOCKENS 0 TOPP/ROT: 26,5/32 ROTKAP ca: 300 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, tvär topp, liten
barrmassa.
BARK: Grov, grå. Från ca: 5 m. lite flingbark,
gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotgrov, rotböj. Fåra i stammen
, möjligen blixtnedslag, något vriden till vänster. Torrkvistspricka
rak. Brandlyra, brandår 1846.
KLYVBARHET: Oval, tjurved, märgen starkt förskjuten
,mot ena sidan. Ytved starkt vriden till höger, innerved rak/ något
vänstervriden. Nästan, omöjlig. Ena halvan mycket dålig. Utbyte
1 st 1/4 + 3 st 1/8.
|
|
Nr 30
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING. Se ovan.
ÅLDER ca: 215 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 29/38
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28,5/ 35 ROTKAP ca: 300 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, grova grenar, måttlig
barrmassa. Rund topp, grova torrkvistar från halva höjden.
BARK: Slät, grå, övergående till gråbrun/brunröd.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846),
rotböj, röta från rot (all ved innanför brandlyran).Efter kapning
frisk, men brandlyra. Torrkvistspr. rak el. ngt. v-vr.
KLYVBARHET: Rund stock, men märgen starkt förskjuten
i sidled i rotändan. Starkt högervriden ytved, liten vänstervriden
innerved. Mycket svårspräckt. Parallellsprickor. Stora kvistar i
toppändan. Utbyte 8 st 1/8, några av sämre kvalitet.
|
|
Nr 31
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: På flack mark väster och nedom
lång och rätt brant Oas.
ÅLDER ca: 212 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/38
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/33 ROTKAP ca: 180 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa,
tvär topp. inga torrkvistar. Vinkelböj där kronan börjar.
BARK: Fin bark, grå/gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846). Rotböj.
Den enda torrkvistens spricka rak.
KLYVBARHET: Tunn ytved,, högervriden. Innerved
rätt kraftigt vänstervriden. Följde förhuggning rätt bra. Hopbunden
ved. Något oval och krokig. Utbyte 8 st 1/8, varav 2 st ganska små,.
Alla mer eller mindre krokiga.
|
|
Nr 32
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: SE ovan.
ÅLDER ca: 105 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 15/35
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/34 ROTKAP ca: 160 cm.
KRONA: 1/3 av trädhöjden. Tät, stor barrmassa.
BARK: Slät, grå-gråbrun-brunröd.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något rotgrov. Torrkvistspricka
rak eller något vriden till höger. Brandlyra (brandår 1846).
KLYVBARHET: Vänstervriden rakt igenom. Följde förhuggning
ganska bra. Stark vridning längst in. Utbyte 4 st 1/4, ganska stora.
Avtäljda.
|
|
Nr 33
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på den långa och rätt
branta åsen.
ÅLDER ca: 206 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID: ROT 25/31
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/30 ROTKAP ca: 40 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa,
tvär utväxt topp.
BARK: Grov gråbrun ca: 2,5 m., sedan slätare, gråbrun-brunröd.
Stora släta barksjok från roten, flingor högre upp.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något rotgrov, något knölig
stam, markerade längsgående "sprickor" i barken, något vridna till
vänster. Torrkvistspricka rak. Brandlyra (fr. 1846)
KLYVBARHET: Starkt vänstervriden rakt igenom. Många
kvistar. Omöjlig att klyva. Kasseras.
|
|
Nr 34
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående. (Uppe på åsen).
ÅLDER ca: 194 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 23/32
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/32 ROTKAP ca: 50 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Måttlig barrmassa, rund
topp. Få torrkvistar.
BARK: Grov ca: 2,5 m., sedan slätare. Grå.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Markerade rotben, brandlyra
(brandår 1846). Torrkvistspricka stark vridning till höger.
KLYVBARHET: Ytved något högervriden sedan vridning
till vänster, ca: 50/50. Följde förhuggning bra på första snittet.
Märgen förskjuten. Ena halvan liten, den andra stor med tjurved
i rotändan, gick dåligt. Utbyte 2 st 1/4 + 4 st 1/8.
|
|
Nr 35
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: se ovan.
ÅLDER ca: 200 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT, 23/32
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/ 30 ROTKAP ca: 70 cm.
KRONA: 1/3 av trädhöjden. Stor barrmassa mot sydost.
Spretig topp, torrkvist ner till 4 m. över mark.
BARK: Slät, nästan av flingtyp. Grå till gråbrun,
mycket skägglav.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Röta ca: 111 i centrum efter
brand 1846. Torrkvistspricka rak.
KLYVBARHET: Vänstervriden rakt igenom, omöjlig att
spräcka. Kass.
|
|
Nr 36
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på åsen på plan mark.
ÅLDER c a: 198 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VIDROT 22/35
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/ 32 ROTKAP ca: 70 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles mot norr, stora
grenar mot söder. Toppig, rätt god barrmassa.
BARK: Ganska slät, grå-gråbrun-brunröd.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846),
svag böj vid roten. Torrkvistspricka rak eller något vriden till
höger.
KLYVBARHET: Ytved rätt mycket vriden till höger.
3"-4" från märgen vänstervriden. Flera toppbrott, svårkluven, följer
ej förhuggningen. Utbyte 2 st 1/4 + 4 st 1/8 (små).
|
|
Nr 37
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: På sydöstra sluttningen. av
tidigare nämnda ås. Något mera inblandning av gran.
ÅLDER ca: 108 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 20/31
cm
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/29 ROTKAP ca: 160 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden. Rätt toppig, grenar mot
sydost, måttlig barrmassa, torrkvist från 3 m. höjd.
BARK: Ganska slät, lite flingor från ca: 4 m. Grå/gråbrun/brun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag rotböj. Torrkvistspricka
rak möjligen något vriden till vänster. Brandlyra från 1846. KLYVBARHET:
Mycket vriden höger/vänster. (Ytved/innerved ca: 50/50.) Mycket
svårspräckt. Utbyte 2 st 1/4 + 3 st 1/8.
|
|
Nr 38
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på ovan nämnda Oas. Något
mera inblandning av gran än tidigare.
ÅLDER ca: 126 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT,17/33
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 24/ 32 ROTKAP ca: 120 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Rätt toppig, gles, liten
barrmassa.
BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan slät. Grå/gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak eller
något vriden till vänster. Brandlyra, brandår 1846.
KLYVBARHET: Hela stocken starkt vriden till vänster.
Tjurved i mer än halva omkretsen, märgen starkt förskjuten i sidled
trots att stocken ej är speciellt oval. Stora parallellsprickor.
Mycket svårkluven. Utbyte 2 st 1/4. Ena halvan kass.
|
|
Nr 39
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Västra sluttningen av ovan
nämnda ås.
ÅLDER ca: 203 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 20/38
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/35 RÖTKAP ca: 200 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden. Liten. barrmassa fina
grenar.
BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan slät. Grå/gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotböj. Torrkvistspricka rak.
Ej skadad av brand.
KLYVBARHET: Krokig. Rak ytved, innerved vänstervriden.
Svårkluven. Utbyte 2 st 1/4 + 4 st 1/8.
|
|
Nr 40
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Väster om åsen på plan mark.
ganska öppet. Blandskog fura/gran med övervägande fura.
ÅLDER ca: 124 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 21/34
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/32 ROTKAP ca: 100 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Liten barrmassa, rund
topp. Torrkvistar långt ner på stammen.
BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan slät, flingor efter
ca: 3,5 m.. Grå/gråbrun/brunröd.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Snabbväxt kärna, torrkvistspricka
rak. Brandlyra, brandår 1846.
KLYVBARHET: Svagt vänstervriden rakt igenom. Rätt
svår att dela till halvklov, lätt att dela till 1/4-klovor. Parallellsprickor
i ena halvklovet vid delning till Påsklov. Utbyte 4 st 1/4.
|
|
Nr 41
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Västra sidan av tidigare nämnda
as.
ÅLDER ca: 193 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT. 26/36
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/33 ROTKAP ca: 300 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Tvär topp. Grova grenar
mot söder. Liten barrmassa.
BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan slätare, lite flingor
efter ca: 4 m. Grå.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Markerade rotben, ingen brandlyra.
Torrkvistspricka något vriden till vänster. KLYVBARHET: Ytved vriden
till höger, innerved till vänster. Ganska lätt att klyva, men klyvningen
vill ej följa förhuggningen. Utbyte 8 st 1/8.
|
|
Nr 42
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på ovan nämnda ås.
ÅLDER ca: 209 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 29/38
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/35 ROTKAP ca: 130 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Stympad. (undertryckt
av stor björk.) Gles, liten barrmassa.
BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan slät. Grå/gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Lite rotgrov, markerade rotben.
Ingen brandlyra. Torrkvistspricka något vriden till höger.
KLYVBARHET: Ytveden rak, men innerveden mycket
vriden till vänster. Svårkluven, Parallellsprickor. Utbyte 3st 1/4
+ 2 st 1/8.
|
|
Nr 43
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Väster om åsen på plan mark.
ÅLDER ca: 196 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/39
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/35 ROTKAP ca: 80 cm.
KRONA: 1/5 av trädhöjden. Tät, stor barrmassa.
BARK: Grov ca: 1 m., sedan slät. Grå upp till 2
m., sedan gråbrun/brunröd/röd.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något rotgrov, svag lång böj,
ingen brandlyra. Torrkvistspricka vriden något till höger.
KLYVBARHET: Ytved något vriden till höger, innerved
till vänster ca: 50/50. Spräckningen gick rakt efter förhuggning,
men stocken var mycket stark. Ena halvan hade tjurved ca: 2". Trots
detta och 6 man- timmar bästa stocken hittills. (14 st. kvar). 8
st 1/8.
|
|
Nr 44
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på åsen..
ÅLDER ca: 210 år. KÄRNVEDSINNEHALL VID ROT, 26/36
CM.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28,5/34 ROTKAP ca: 100 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden. Delad, gles, rund topp.
Liten barrmassa.
BARK: Grov ca: 1,5 m., sedan slät. Lite flingtyp.
Gråbrun/brunröd.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Röta i centrum p.g.a. brand.
(Brandår 1846). Torrkvistspricka något vriden till höger.
KLYVBARHET: Ytved högervriden, speciellt i rotändan.
Innerved vriden till vänster. Skada mitt på stocken, troligen asknedslag.
Mycket tjurved i rotändan. Svårspräckt, följde ej förhuggningen,
parallellsprickor. Utbyte 2 st 1/4 + 4 st 1/8.
|
|
Nr 45
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på den norra delen av
åsen. Övervägande granskog.
ÅLDER ca: 205 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 28/40
cm. STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/34 ROTKAP ca: 320 cm.
KRONA: 1/6 av trädhöjden. Grova, grenar, tvär topp,
liten barrmassa.
BARK: Slät grå/gråbrun Lite flingor från ca: 4 m.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra, brandår 1846, torrkvistspricka
rak eller något vriden, till höger. För ca: 25 år sedan har trädet
skadats, barken har skrapats av liksom av ett fallande träd. Dock
har inget träd i närheten fallit.
KLYVBARHET: Stocken mycket oval i rotändan. Stark
vridning höger/vänster (ytved/innerved.) Mycket svårspräckt, sitter
ihop som berg. Urskålning av ved i rotdelen. Att spräcka ena halvan
till 1/4-klov gick ganska lätt, den andra halvan svår. Delning till
1/8 mycket svår. Utbyte 2 st 1/4 + 3.st 1/8.
|
|
Nr 46
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på norra delen av åsen.
Övervägande granskog.
ÅLDER ca: 215 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 30/35
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/32 ROTKAP ca: 130 cm.
KRONA: 1/3 av trädhöjden. Rätt spetsig topp. Grova
grenar mot sydost.
BARK: Slät grå/gråbrun/brunröd/röd av flingtyp
från ca: 2 m.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra, brandår 1846. Torrkvistspricka
rak eller något vriden till vänster.
KLYVBARHET: Ytved (ca: 1,5 cm.) rak, resten vriden
till vänster. Svårspräckt, men gick ändå dela till 1/4-klov. mycket
svår att dela till 1/8.Vid spräckning till 1/4 Och l/8 uppstod parallellsprickor
på ena halvan av stocken. Utbyte 7 st 1/8.
|
|
Nr 47
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Västra sluttningen av den
norra delen av åsen. Övervägande granskog.
ÅLDER ca: 198 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT, 27/35
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/31 ROTKAP ca: 250 cm.
KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, rund, utväxt. Liten
barrmassa. Grova grenar mot sydost.
BARK: Slät från ca: 1 m., gråbrun/brunröd. Fnasig.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra, brandår 1846. Rotböj.
Torrkvistspricka starkt vriden till höger.
KLYVBARHET: Något högervriden ytved, något vänstervriden
innerved, ca: 50/50. Svår att klyva till halvklov, ena halvan ganska
lätt att klyva till 1/8, några av de bästa. Andra halvan svår. Gick
ganska rakt. Parallellspr. på en 1/4. 8 st 1/8.
|
|
Nr 48
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på norra delen av åsen,.
övervägande granskog.
ÅLDER ca: 138 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 25/33
cm.
STORKENS 0 TOPP/ROT: 25/30 ROTKAP ca: 200 cm.
KRONA: 1/3 av trädhöjden. Rund, topp. Gles, liten
barrmassa. Torrkvist från halva höjden. Grova grenar mot söder.
BARK: Grov ca: 2,5 m., sedan slät. Grå.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något rotgrov, markerade rotben.
Torrkvistspricka stark vridning till höger, kvistar högre upp har
mindre vridning. Ingen brandlyra.
KLYVBARHET: Ytved något vriden till höger,, innerved
vänstervriden. Svårspräckt men den gick ganska rakt. Starkt hopbunden
ved. Utbyte 4 st 1/4.
|
|
Nr 49
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Österulfsås, östra Offerdal.
Uppe på en liten kulle med blandskog fura/gran. Morän.
ÅLDER ca: 135 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/35
cm.
STOCKENS Ø TO PP/ROT: 27/32 ROTKAP ca: 60 cm.
KRONA: Toppig, god barrmassa, ca: 1/4 av trädhöjden.
BARK: Grov från roten, slätare längre upp. Grå/gråbrun.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag rotböj, torrkvistspricka
rak.
KLYVBARHET: Mycket hopbunden ved. Helt vänstervriden.
Mycket svårspräckt, stora sneda sprickor uppstod. Utbyte 8 st 1/8.
|
|
Nr 50
|
VÄXTPLATSBESKRIVNING: Österulfsås, östra Offerdal.
Uppe på en liten kulle av grov morän. Fröställning.(Fröträd.)
ÅLDER ca: 165 år. KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 25/34
cm.
STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP ca: 50 cm.
KRONA: toppig, god barrmassa, ca: 1/5 av trädhöjden.
BARK: Grov, grå ca: 1,5 m., därefter snabbt tunnare
till stora tunna flagor. Brun/röd, röd/gul.
ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Lång svag böj, har stått som
fröträd några år. Torrkvistspricka svagt vriden till vänster.
KLYVBARHET: Mycket svårspräckt. Innerved ca: 311
i 0, resten starkt högervriden, i synnerhet i rotdelen. Mycket hopbunden
ved, parallell- sprickor. Utbyte 1 st 1/4 + 6 st 1/8.
|
|